När vi säger Sametinget kanske det är de här personerna ni tänker på. En samling politiker som gärna debatterar, högljutt och intensivt.
Som i den här debatten – idel herrar som representerar sina åtta partier. Men har de nått att bestämma om? Njä, i vart fall inte i de viktigaste frågorna.
På den punkten råder nästan total samstämmighet.
-Att jobba bättre mot självstyre. Att samerna får ett betydligt bättre läge när det gäller att besluta om egna saker när det gäller till exempel land och vatten, kulturmiljöer, språk och så vidare. Det säger Ol-Johan Sikku på frågan om vad han hade hoppats att den samiska politiken skulle kunnat åstadkomma.
-Sametingets parlamentariska del har främst upprättats för symbolpolitiska frågor för att bevaka samisk kultur bevaka samiska intressen och stärka den samiska identiteten. Det säger Simon Matti, doktor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Frågor som han inte tycker att man ska underskatta men samtidigt har de inte heller något reellt politiskt inflytande.
Då kanske det här är mest påtagliga resultatet efter inrättandet av sametinget. Ett växande kansli med omkring 50 tjänstemän som jobbar med myndighetsutövande med allt fler frågor att behandla.
-Vi är ingen liten myndighet längre, konstaterar Inez Svonni Fjällström.
Vad kan vi då förvänta oss av den samiska politiken de närmaste 20 åren? Ja, en fråga som väntar på sin lösning är den eviga frågan om rätten mark och vatten som har debatterats sedan sametinget och den fria småviltsjakten infördes 1993.
Finns det en uppfattning att sametinget har blivit ett sorts alibi för den svenska regeringen att slippa hantera de här svåra frågorna själv?
-Lite grand kan det vara så men samtidigt är det så att sametinget får inte besluta om de viktiga sakerna, svarar Ol-Johan Sikku.
HÄR KAN DU LÄSA MER OM SAMTINGSVALET