Kvinnan åkte till Syrien under kriget, men menar själv att hon inte visste om hur läget var där då och att hon omedelbart ville lämna landet när hon kom fram. Säkerhetspolisen menar dock att det måste ha varit uppenbart för henne vad hon reste till. De bedömer även att hon ”varit delaktig i att stötta IS samt att det under åren 2015-2018 varit möjligt för henne att lämna Syrien”.

Omfattande vårdbehov

Förvaltningsrätten skriver i sin dom att kvinnans två barn har ett omfattande vårdbehov till följd av förhållandena under uppväxten, som delvis var i Raqqa, men även i ett fångläger under ”svåra humanitära levnadsförhållanden”.

Barnen har under en tid bott i jourhem, där de bland annat pratat om att de ska slakta och hugga andra, samt att de ska leka med svärd och kniv när de blir stora. Mamman menar dock att hon aldrig hört dem prata så, och att separationen mellan henne och barnen varit dålig för dem.

Ifrågasätter inte relationen

Rätten skriver att de inte ifrågasätter att mamman och barnen har en god relation och att hon vill skydda och ta hand om dem, men menar samtidigt att barnen har ett vårdbehov som måste garanteras över tid, men som mamman inte ser.

Det är fortsatt oklart om kvinnan sympatiserar med IS, något hon själv förnekar, men hon är enligt förvaltningsrätten skäligen misstänkt för krigsförbrytelse.

Barnens pappa ska enligt uppgifter forfarande befinna sig i Syrien.

Situationen i lägren i Syrien

Så här rapporterade SVT hösten 2021 om hur IS-kvinnor och deras barn smugglades från läger i Syrien.