– Vi har många väldigt duktiga ungdomar som har varit i Sverige i fyra till fem år och som pratar riktigt bra svenska. De är i slutet på sin gymnasietid. De har kommit som ensamkommande och kan dari, persiska, albanska och lite annat, de förstår arabiska lite grann. Vi såg möjligheten att stärka upp deltidsbrandstyrkan med ett så kallat räddningsvärn. En grupp frivilliga som bistår räddningsstyrkan vid olika larm, säger Kersti Beck-Larsson, integrationssamordnare i Askersunds kommun.
Språkproblem
Till deltidsstyrkan i Askersund har det en längre tid varit problem att rekrytera personal. Därför ses satsningen på räddningsvärnet som en möjlighet att stärka upp verksamheten. Dessutom stöter räddningspersonalen allt oftare på ett annat problem när de är ute i samhället – nya språk.
– Jag har en kollega som är säkerhetskoordinator och deltidsbrandman och vi började pratade om svårigheter som uppstår allt oftare vid larm att man inte kan språk som brandman när man kommer ut till en olycksplats. Det är många människor med annan språkbakgrund än engelska, säger Kersti Beck-Larsson.
Hjälpande hand
Länsstyrelsen i Örebro län har beviljat kommunen och Nerikes brandkår en summa pengar för att ge möjlighet till nyanlända ungdomar över 18 år att genomgå utbildningen i Askersund. Nu har fyra killar med afghansk- och en tjej med albansk bakgrund i åldrarna 18-21 år nappat. Snart får de sitt första kurstillfälle.
– Först får de en brandvärnsutbildning och sedan finns de med på övningarna som brandmännen gör. När man sedan är godkänd så kan man få följa med och hjälpa till. Då är det inledningsvis plockuppgifter, dra slang, städa upp på vägen och sätta upp skyltar och avspärrningar och så vidare. Ju skickligare man blir, desto mer avancerade uppgifter får man, säger Kersti Beck-Larsson.
Kan bli föregångsprojekt
Målet med projektet är att de efter projekttidens slut skall kunna ingå i ett räddningsvärn som bistår deltidsbrandstyrkan vid larm.
– Vi startar på onsdag och projektet kommer att pågå till juni 2017. Men jag kommer att följa upp detta och räknar med att göra min sista uppföljning i oktober nästa år för att se om det är en metod att tillämpa på andra håll, säger Kersti Beck-Larsson.
– Det är ju lite unikt i och med att man inte har provat just det här på så många andra ställen, tror jag. I och med att vi har rekryteringsproblem i Askersund så är det roligt att kunna testa alla möjliga varianter och även ge de här ungdomarna en kunskap som de kan bär med sig i livet oavsett var de hamnar, säger P-O Staberyd, brandchef på Nerikes brandkår.
Framtidsjobb
Ett annat mål med projektet är att väcka ungdomarnas intresse för yrket så att de senare eventuellt blir del av den permanenta deltidsstyrkan i Askersund.
– De här ungdomarna är ju i slutet av sin gymnasietid och kanske får de jobb senare i Askersund. Då finns ju möjligheten att jobba som deltidsbrandman i framtiden, säger Kersti Beck-Larsson.
– Det här projektet blir ju ett sätt att locka ungdomar till brandkåren framöver oavsett i vilken form det är. Jag tycker det är lite kul. Det ska bli intressant att se vad ungdomarna tycker, säger brandchefen P-O Staberyd.
Informationsbärare
Ytterligare en vinst med satsningen är att lättare kunna föra ut viktig information till nyanlända.
– Vi ser att vi nu får en grupp som kan åka ut på anläggningsboenden och informera grupper av asylsökande om brandsäkerhet på modersmål, säger Kersti Beck-Larsson.