Med en ny politisk majoritet i en kommun följer ofta att höga politiska tjänstemän också byts ut, det konstaterar Rolf Solli, professor i företagsekonomi på högskolan i Borås som forskat om kommunchefer sedan 1995.

– Året efter ett val är det särskilt vanligt att kommunchefer får sluta, konstaterar han. Men det beror inte alltid på att man byter majoritet.

Mest symbolisk betydelse

Karlskoga är sedan årsskiftet en borgerligt ledd kommun efter många år som starkt socialdemokratiskt fäste. Den nya politiska majoriteten vill se förändringar och nya inriktningar även inom tjänstemannaorgansiationen – något som resulterade i att kommundirektör Karin Björkman fick sparken under onsdagen.

Men enligt Rolf Solli leder det sällan till några förändringar när nya kommunchefer anställs.

– Det har mest symbolisk betydelse. Det vi har sett rent praktiskt är att beslutsfattandet skjuts framåt i väntan på en ny chef. När denne sedan tillträder så stannar förändringsprocesserna ofta av.

Miljoner i avgångsvederlag

I fallet i Karlskoga kostar det skattebetalarna mer än tre miljoner kronor i avgångsvederlag att bli av med Karin Björkman, en summa som inte är så ovanlig enligt Rolf Solli.

– Det finns kommunchefer som får mer och de som får mindre. Det beror på hur man skriver anställningsavtalet.

Och för den som fått sparken är det numer inte samma sak som att karriären är över.

– Jag skulle inte bli förvånad om Karin Björkman dyker upp som kommundirektör någon annanstans i landet, säger Rolf Solli. Det är ganska vanligt idag.

Vill slippa politiker

Något som kan stå i vägen för en fortsatt karriär är möjligtvis den del av jobbet som innebär att samarbeta med politiker.

– Majoriteten av de kommunchefer jag har intervjuat under åren vill helst slippa att ha med politiker att göra. I verkligheten är det vad de lägger den mesta av sin tid på. Så visst är det viktigt att det finns någon form av samsyn mellan den högsta politikern och den högsta tjänstemannen i en kommun om det ska bli något gjort, avslutar Rolf Solli.