Totalt är var fjärde elev i grundskolan utrikesfödd eller har föräldrar som är födda i ett annat land.

Enligt tidningen Dagens Samhälles analys av Skolverkets skolstatistik, finns det 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt finns det grundskolor som har ytterst få, där minst 95 procent av eleverna är födda i Sverige och har minst en förälder som också är född i Sverige.

”Inte speciellt förvånande”

Örebro kommun hör till de 18 i landet som har skolor i båda kategorierna, där är skolsegregationen mycket stor.

– Klart att eftersom bostadssegregation och skolsegregationen hör ihop är det inte speciellt förvånande, säger Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro, och fortsätter:

– Det finns ju skäl till att vi har gjort den förändring vi gjort med Vivallaskolan. Högstadiet i Vivalla kommer lägga ner och elever kommer anvisas  till skolor runt om i Örebro för att få till en ökad mix med olika bakgrunder. Och det var ett beslut som fattades i bred enighet.

Riskerar att få konsekvenser

Skolkommissionen presenterade på torsdagen sitt slutbetänkande ”samling för skolan” . I det står det bland annat att skolsegregation utifrån socioekonomisk och etnisk bakgrund riskerar leda till kvalitetsskillnader mellan skolor och till ökade spänningar i samhället och måste motiveras.

– Den här situationen är väl bekant vi jobbar med den så hårt vi kan. Men vi gör det i kontext med att fria skolvalet hela tiden ändrar förutsättningar, säger Kenneth Nilsson (S).