Reglerna i 24-timmars löpning är enkla. Spring så långt du bara kan på ett dygn, den som sprungit längst vinner.

– Jag har sprungit sedan 2011, mest lite hel och halvmaror, sen hittade jag ultrasporten 2017. Det är så mycket roligare att springa långsamt, mer gemenskap och mer mentalt spel, säger örebroaren Jenny-Ann Ehrling.

I mål som trea

På de 24 timmarna hann hon komma 182,25 km, vilket räckte till en tredjeplats. Hon lämnade aldrig löparbanan förutom vid toabesök.

– Jag hade två supportrar som fixade mat så att jag kunde vara i rörelse hela tiden. Det blev mycket välling och blåbärssoppa.

Ska springa igen i december

Loppet i Skövde var hennes första tävling på distansen, men inte den sista. Efter lite välförtjänt vila börjar träningen igen inför nästa 24-timmarslopp som går av stapeln i december i Växjö.

– Jag vill komma upp i 190 km, det vill jag ta i loppet i december. Jag la upp det här loppet bra men det finns saker som kan göras ännu bättre då, säger Jenny-Ann.