Forskarna vid universiteten i Roskilde, Bergen, Oslo och Örebro var rätt ute när de ifjol startade forskningsprojektet Pandemic rhetoric. Den norska regeringen hade då höjt beredskapen för en eventuell pandemi och i början av 2020 var den ett faktum.
– Det är dubbla känslor. Vi får en massa spännande och aktuell data, samtidigt som viruset skapat en riskfylld situation och lett till mycket tragiskt i samhället, säger Joel Rasmussen.
Uppenbar skillnad
Projektet avslutas först 2023, så än vill han inte prata så mycket om skillnaderna mellan ländernas kriskommunikation – men säger ändå:
– En uppenbar skillnad är att Sverige har mer mjuka rekommendationer och mindre kraftfulla åtgärder, vilket påverkar kommunikationen och hur man formulerar sig.
Viktigt agera på varningssignaler
Osäkerheten vid en kris är en av de främsta anledningarna till att det kan vara svårt att lyckas med kommunikationen.
– Man vet inte exakt vad det rör sig om, vilken risk och hur utbrett det eventuellt farliga är. Det är viktigt att agera på varningssignaler och kommunicera snabbt.