Sofi Oskarsson är doktorand vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, och nu mitt inne i ett avhandlingsarbete som beräknas vara klart om två år. Psykofysiologi handlar om hur våra sinnesintryck och psykologiska faktorer samspelar med kroppens reaktioner.

– Vi tittar på personlighet och psykofysiologi och hur det hänger ihop. Personer som är mer impulsiva, djärva, modiga, hämningslösa och kanske känslokalla har en högre risk att begå brott.

– Vi kan också se att personer med de här utmärkande dragen inte reagerar likadant fysiologiskt som andra, vilket teoretiskt kan förklara varför dessa individer begår brott, säger Sofi Oskarsson.

Känsliga sensorer för datainsamling

Med dagens allt mer förfinade teknik- och analysmetoder finns stora möjligheter att samla in data och göra jämförelser. I just det här testet har försökspersoner försetts med sensorer som mäter puls, handsvett, olika muskelreaktioner, andning och ögonblinkningar.

Ett högt ljud spelas upp några gånger under det fem minuter långa testet. Ibland med, ibland utan förvarning. Allt för att kartlägga skrämselreflexen.

– När vi hör eller ser något reagerar vi också fysiskt. Om vi blir rädda orienterar vi oss mot ljudet, svettas i händerna, blinkar till och får förändrad puls. Det sker automatiskt, berättar Sofi.

Grundforskning för bättre förståelse

150 personer har deltagit i studien och förutom hörseldelen fått se filmer och bilder med både harmlöst och otäckt innehåll – allt för att mäta kroppsliga reaktioner från synintryck. 

Sofi betonar att det rör sig om grundforskning, som i en förlängning kan vara tillämpbar inom kriminologin. Idag används resultatet av tidigare studier inom psykofysiologi för olika behandlingsmetoder.

– När man behandlar till exempel ångest kan man lära sig hantera sina fysiologiska reaktioner när man utsätts för situationer som ger ångest.