– Vi förstod inte tidigare att en del kvinnor faktiskt inte kom hit för att de inte fick eller vågade komma, berättar Susanne.

”Man är typ skyldig att ställa upp”

I väntrummet träffar vi ”Anna”, som är beroende av amfetamin. Hon kommer på just onsdagar för att slippa träffa någon hon vill undvika. Som kvinna är man utsatt i den här umgängeskretsen, säger hon och fortsätter:

– Har man blivit bjuden på droger är man typ skyldig att ställa upp. Män bjuder på droger så att man blir borta och sen tafsar de och till och med våldtar. Det är en bidragande orsak till att man tar mer droger, eftersom det blir tungt. Det är förminskande, säger ”Anna”.

Kommer inte iväg

Många kvinnor som lever med ett missbruk kommer inte iväg till barnmorskan, så här blir de undersökta, graviditetstestas och testas för könssjukdomar och cellförändringar. ”Anna” känner igen sig:

– Jag har gjort abort fyra gånger, men nu äter jag preventivmedel och kan ta prov för cellförändringar här.

Självmedicinering

”Anna” har diagnostiserats med adhd. Susanne menar att många, både män och kvinnor, som kommer hit har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller bipolär sjukdom, diagnostiserad eller inte.

– Vården skulle behöva hjälpa dem med utredningar och rätt medicin. Många självmedicinerar.

Förtroende

En annan grupp kvinnor här är beroende efter att de från början fått smärtstillande utskrivet av vården. Kvinnornas livssituation skiljer sig också åt. Susanne berättar att en del fungerar skapligt i samhället med jobb och arbete, andra är hemlösa.

Förutom att minska blodsmittor är tanken med sprutbytet att komma i kontakt med en grupp människor som vården generellt har svårt att nå.

– När jag gör alla de här undersökningarna får kvinnorna förtroende för mig, och då kan vi jobba med missbruket och hjälpa dem vidare, säger Susanne.