Länsbo får fängelse för yttrandefrihetsbrott – ansvarade för nazistisk sajt

Uppdaterad
Publicerad

En man i 30-årsåldern från länet som agerade ansvarig utgivare för en nazistisk webbsida döms till fängelse. Han döms för publicering av en video från terrorattacken mot en moské i Christchurch, Nya Zeeland. 30-åringen döms även för att sajten skrivit kränkande om homosexuella.

30-åringen var ansvarig utgivare för en nazistisk webbsida. Under hans tid som ansvarig utgivare publicerades en film från moskéattacken i Christchurch i Nya Zeeland, samt en text som enligt tingsrätten bedöms som hets mot folkgrupp. Åtalet har väckts av Justitiekanslern.

Angående filmen från moskéattacken, där 50 människor sköts till döds, så menar tingsrätten att filmen klart går över gränsen för vad som kan anses motiverat i nyhetsförmedling.

De menar även att en heltäckande nyhetsrapportering från händelsen hade kunnat göras utan att publicera gärningsmannens egeninspelade film.

För detta döms mannen för brottet olaga våldsskildring.

Hets mot homosexuella

Gällande publiceringen som kränkte homosexuella resonerar tingsrätten om yttrandefrihetens gränser. En fällande dom innebär att mannens yttrandefrihet begränsas, skriver tingsrätten. I ett demokratiskt samhälle kan dock det vara nödvändigt i vissa lägen, hävdar de.  

I det här fallet var publiceringen om homosexuella ingen saklig diskussion. Därför, menar tingsrätten, är en fällande dom inte samma sak som ett hot mot rätten att fritt uttrycka sina åsikter. 

Då mannen tidigare har dömts för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp, alltså liknande brott, så beslutar tingsrätten att han ska dömas till fyra månaders fängelse för hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring.

Mannen åtalades för ytterligare ett fall av hets mot folkgrupp, men detta frikändes han från.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer