Lantbrukaren Linda, 28 år: ”Utan EU-stöden skulle jag inte finnas”

Publicerad

Utan EU-bidragen skulle Linda Einarsson inte få gården i Lerbäck att gå runt. Hon är ung och i början av att bygga upp sin verksamhet. Och det handlar om stora investeringar för att sköta ett lantbruk.

Linda Einarsson är bara 28 år men har redan drivit gården i Lerbäck, som ligger i södra Örebro län, i två år. Hon arrenderar den och sköter djuren, hagarna och åkrarna.

De första åren är mest kritiska, det är då de stora investeringarna för framtiden måste göras, samtidigt som pengarna ska in och räkningar betalas. Totalt får hon åtta olika stöd av EU och Sverige, och att ansöka om dem tar tid.

”Det är på gnällen jämt”

– Jag tar hjälp med ansökningarna och utan EU-bidragen skulle jag inte finnas, det är på gnällen vissa månader.

Hon odlar ekologiskt spannmål som blir djurfoder och föder upp kalvar för köttproduktion. Den produktionen är inte ekologisk.

– Mitt ekologiska foder kan jag sälja lite dyrare och så köper jag in billigare konventionellt foder till mina djur. Varje krona räknas, säger hon.

Drömmer om att ta över pappas gård

Hon har klarat av förra årets torka och drömmer om att ta över sin pappas gård som ligger i Askersund, en dryg mil bort. Men hon känner en viss oro för EU:s nya jordbrukspolitik, där förslaget är att minska budgeten för jordbruksstödet. Men trots osäkerheten och att hon sett gårdar läggas ner så vågar hon satsa och drömma.

– Jag brinner för det här. Jag tycker det är kul att se kalvar födas och betade hagar och öppna landskap. Vi kan producera mer i Sverige, om vi får möjlighet.

Korna njuter av vårvärmen. Foto: Malin Gotlin/SVT

EU:s nya jordbrukspolitik i korthet

Visa

EU-kommissionen har föreslagit att jordbruksstöden ska minska i nästa långtidsbudget för åren 2021-2027. Enligt preliminära beräkningar skulle det innebära 7 procent mindre EU-medel till Sverige, 4 procent mindre i direktstöd och 15 procent till landsbygdsprogrammet. 

Direktstöden är inkomststöd som finansieras med EU-medel. Den största delen av dessa baseras på areal, men det finns också ett särskilt inkomststöd för den som jobbar med nötkreatur och för unga som startar sitt första jordbruksföretag.  

Landsbygdsprogrammet finansieras av både EU och Sverige. Genom det betalas ersättning ut för bland annat miljöinsatser, omställning till ekologiskt jordbruk, djurvälfärd och kompensation till gårdar i områden med sämre förutsättningar för odling. 

Konkreta åtgärder som föreslås i EU-kommissionens förslag är:  

Ett tak för direktstöden på 100 000 euro. Då får jordbrukaren räkna bort lönekostnader och eget arbete vilket innebär att ett fåtal gårdar i Sverige skulle beröras.  

Medlemsländerna får omfördela 15 procent av direktstödet till landsbygdsprogrammet och vice versa om de vill, samt ytterligare 15 procent om pengarna omfördelas till miljö- och klimatinsatser.  

Minst två procent av stödet ska gå till unga jordbrukare.  

Medlemsländernas förhandlingar om nästa budget är klara tidigast i höst, men beslutet kan också dröja till 2020.  

De fick mest i jordbruksstöd

Visa

Gårdar:

KC Ranch, Skåne 8,2 miljoner 
Vadsbo Mjölk, Västra Götaland 7,2 miljoner 
Nynäs Säteri, Örebro 6,8 miljoner 
Lars Inge Gunnarsson, Halland 6,8 miljoner 
Wapnö Gård, Halland 6,7 miljoner 
Wanås Gods, Skåne 6,2 miljoner 
Axel Gyllenkrok, Skåne 6,2 miljoner 
Snatens Lantbruk, Gävleborg 6,2 miljoner 
Råbelöfs Godsförvaltning, Skåne 5,6 miljoner 
Björkil och Amnebyns Mjölk, Västra Götaland 5,5 miljoner

Kommun, totalt stöd

Gotland 350 miljoner
Kristianstad 177 miljoner
Falköping 170 miljoner
Linköping 167 miljoner
Uppsala 139 miljoner kronor
Mörbylånga 133 miljoner
Borgholm 130 miljoner
Enköping 129 miljoner
Norrköping 122 miljoner
Skellefteå 106 miljoner

Summan visar både direktstöd och ersättningar från landsbygdsprogrammet för stödåret 2018.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Eu-valet 2019 Örebro

Mer i ämnet