– Jag funderade ett tag sen dök jag ner i hennes arkiv och började titta vad det fanns för lämningar efter henne. Och det är ett fantastiskt arkiv med en rik brevsamling, protokoll och manuskript, säger historikern Gunnela Björk, om hur idén att skilldra Kata Dalströms liv kom till.

Kata kom från en förmögen borgerlig miljö. Hon föddes 1858 på morföräldrarnas herrgård i Småland men växte upp i Kopparberg där hennes far, Johan Oscar Carlberg, ägde ett framgångsrikt smältverk.

Relegerades från skolan

I tolvårsåldern skickades hon till Örebro för att bli elev vid Emelie Risbergs skola för flickor men fyra år senare relegerades hon därifrån – hon bedömdes som en fara för den allmänna friden och moralen på skolan.

Hon gifte sig ung med ingenjör Gustaf Dalström och fick sju barn.

Trots sin stora familj hann Kata Dalström engagera sig i folkbildning och välgörenhet men tog 1894, till allmän förfäran, steget in i det socialdemokratiska partiet. Under åren 1900-1905 satt hon i partiledningen men det var som kringresande agitator som hon blev vida berömd, en av sin tids verkliga megakändisar.

Oförtrutet reste hon land och rike runt för att sprida det socialistiska budskapet och uppmana människor att organisera sig fackligt och politiskt.

Hon var också andligt intresserad och förenade socialistisk övertygelse med österländska religioner och särskilt buddism.

Anslöt sig till kommunistiska partiet

Sedan det Socialdemokratiska partiet splittrats 1917 anslöt hon sig så småningom till det kommunistiska partiet men blev med tiden allt mer kritisk mot styrningen från Moskva.

Kata Dalström avled 1923 men historierna om hennes bravader lever än idag.