Om man dricker så mycket att man inte kan ta hand om sig själv eller om man exempelvis utgör en fara för andra så har polisen rätt att göra ett omhändertagande. Enligt lagen ska de då i första hand välja att skjutsa den berusade till sjukvård.
Nästan ingen till vården
Men trots att det handlar om en vårdlag så körs majoriteten av alla omhändertagna till polisens arrest istället.
– Det är ganska långt från lagens intention eftersom de omhändertas för att de är så berusade att de inte kan ta hand om sig, säger Åsa Magnusson som är chef på beroendecentrum i Örebro.
Under förra året omhändertogs närmare 70.000 personer i Sverige för berusning. Av dem var det endast 1 av 10 som fördes till vård. Men det är stora geografiska skillnader. I Stockholm fördes fyra av tio personer till vård. På Gotland två av tio men i Örebro endast två av hundra.
– Jag tror att det beror på att man hos polisen har arresten och inte gör någon bedömning av deras medicinska tillstånd, säger Åsa Magnusson.
Två grupper sticker ut
Polisen och sjukvården i Örebro har nu uppmärksammat problemet. I en utredning konstaterar de att det är två grupper som utmärker sig bland de omhändertagna.
Ena halvan består av personer som omhändertas utomhus under vardagarna och som polisen stöter på ofta. Den andra gruppen är krogbesökare med dåligt ölsinne. Hälften av alla är födda mellan 1980 och 1997. Samtidigt visar rapporten att polisen låst in 15-åringar i fyllecell.
Polisen i Örebro blev förvånade över resultatet och vill se att fler blir förda till vård.
– Målsättningen är att få fler förda till sjukvården för att få en annan typ av vårdinsats men många av de som omhändertas är våldsamma och kan inte förvaras någon annanstans än i arresten, säger polisintendenten Per Lundbäck.
Är det ett misslyckande för polisen att så många blir inlåsta i arresten?
– Tycker att det är tufft att säga misslyckande. Kan vi bara öka ett antal procent som förs till tillnyktringsenheten så är det ganska bra.
Vill se mer medicinsk kompetens
Största problemet med att låsa in berusade personer i polisens arrest är att det saknas medicinsk kompetens och att de inte kan bedöma sjukvårdsbehov.
Representanter från nykterhets- och antidrogorganisationer lyfter nu fram behovet av mer medicinsk kunskap inom polisen. Men att anställa någon person med vårdutbildning är inte aktuellt. Däremot har polisen en önskan om att fler ska föras till vården.
– Den vården vi utövar är egentligen bara en tillsyn. Någon vidare vård får man inte i polisens arrest. Vården är andra satta att utöva, säger Per Lundbäck.