För lantbrukare är det besluten i EU som till stor del styr vardagen. Foto: Malin Gotlin / SVT

Så vill länets riksdagspolitiker utveckla EU:s jordbrukspolitik

Publicerad

Bara en av fyra svenska ledamöter sitter kvar på Europaparlamentets jordbruksutskott, när mandatperioden nu går mot sitt slut. Två lämnade sina poster redan 2017 och en förra året.

EU vill göra om jordbrukspolitiken men frågan är hur de olika svenska partieran ställer sig i frågan.

SVT Örebro har frågat samtliga politiker i Örebro län som kandiderar till Europaparlamentet och frågat vilken jordbrukspolitik deras parti vill driva och vilken hjälp de tycker att de svenska bönderna ska få.

Fyra av kandidaterna har hittills svarat.

Katarina Folkeson, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Örebro. Foto: Pauline Gyllengahm

Katarina Folkeson (MP)

Språkrör för Gröna studenter, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Örebro

EU vill förändra jordbruksstödet. Vad tycker ni är bra med förslaget? Något som är mindre bra/dåligt?

Vi tycker att det är bra att man vill öka stödet till miljöhänsyn och hållbar jordbruksproduktion. Jordbruksstödet har hittills varit utformad på ett orättvist sätt, det har gynnat ohållbara brukningsmetoder i industriella jordbruk. Vi är därför positiva till att stödet till dessa dras ned, och omriktas till att gynna det miljöbra.

Det förslag som ligger innebär till exempel nära 7 procent mindre EU-medel till Sverige kommande budgetperiod räknat i löpande priser. Inkomststödet minskar med nära 4 procent och landsbygdsprogrammet med ca 15 procent. Hur ser ni på det?

Miljöpartiet vill minska direktstödet till produktion, och istället öka miljö- och landsbygdsstödet. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna bli drivande för en social, ekologisk och miljömässig hållbar utveckling på landsbygden och samhället i stort krävs ett kraftfullt omtag som gör den lämpad för dagens utmaningar. Vi behöver se en rättvis omfördelning av EU-medel som belönar ekosystemtjänster, biologisk mångfald och hållbar markanvändning.

Vilka besked ger ni de svenska bönderna som säger sig vara beroende av EU-stöden för att få det att gå runt?

Vi vill gynna lokalproducerad mat, där är våra svenska bönder oerhört viktiga. Därför vill Miljöpartiet förenkla reglerna för upphandling av lokalt producerad mat i hela EU. På så sätt kan efterfrågan på svenska bönders livsmedel öka och ekonomin enklare gå runt för enskilda bönder. Det ska också inom hela EU löna sig att ställa om från konventionellt till ekologiskt och fossilfritt jordbruk. Därför måste politiken ge alla som vill arbeta för ett mer hållbart jordbruk förutsättningar för det och uppmuntra klimatsmarta lösningar. Det vill Miljöpartiet arbeta för i EU, som ett viktigt stöd för de svenska bönder som vill ställa om till ett hållbart jordbruk.

Vilken är den viktigaste frågan för ert parti inom EU:s jordbrukspolitik?

Att uppmuntra hållbara omställningar av jordbruket och utveckla metoder i jordbruk som binder koldioxid från atmosfären.

Helena Vilhelmsson (C), riksdagsledamot från Örebro län. Foto: Pressbild

Helena Vilhelmsson (C)

Sitter i riksdagen, suppleant Justitieutskottet.

EU vill förändra jordbruksstödet. Vad tycker ni är bra med förslaget? Något som är mindre bra/dåligt?

Det som är bra är att det föreslås justeras från att gå från detaljstyrning till mer resultatbaserade stöd. Liksom att det ska bli mer flexibelt, det ska gå att anpassa till regionala skillnader. Allt som är enklare (mindre detaljstyrt) för den enskilde bonden är bra!

Vet av egen erfarenhet att SAM-ansökan tar mycket tid… det paradoxala är att tiden upptas av tekniska frågor kring detaljer i redovisningen av olika skiften. Just inga tidstjuvar kopplade till gröda, miljöåtgärder eller dylikt. Känns… sådär.

Det förslag som ligger innebär till exempel nära 7 procent mindre EU-medel till Sverige kommande budgetperiod räknat i löpande priser. Inkomststödet minskar med nära 4 procent och landsbygdsprogrammet med ca 15 procent. Hur ser ni på det?

Orealistiskt. När Brexit nu lämnar ett stort hål i budgeten så kan det inte vara lantbruket och landsbygden som ska betala för bortfallet av pengar. Vi ska ha en effektiv budget men det är inte genom kraftiga neddragningar vi ökar produktiviteten och konkurrenskraften i det svenska jordbruket. Vi måste se till att pengarna går till rätt saker.

Jordbrukspolitiken och budgeten måste fokusera mer på stärkt konkurrenskraft och som ger betalt för de klimat- och miljöåtgärder som lantbruket bidrar med. Landsbygdsprogrammet kommer förmodligen ges större möjlighet till medfinansiering från medlemsstaterna så hur slutbudgeten blir för Sverige är inte klart än.

Vi ser att det finns anledning att öka den svenska medfinansieringen av landsbygdsprogrammet. Där är vi oroliga för den svenska regeringens ståndpunkter hittills…

Vilka besked ger ni de svenska bönderna som säger sig vara beroende av EU-stöden för att få det att gå runt?

Förhandlingarna om storleken på jordbruksbudgeten sker just nu hos ministrarna i ministerrådet  Europaparlamentet har begränsat inflytande i den processen. Se svaret ovan, vi driver på för att det inte kan vara bönderna och landsbygden som ska betala för Brexit. Förhandlingarna kommer pågå under hösten och troligtvis har man en överenskommelse i november.

Vilken är den viktigaste frågan för ert parti inom EU:s jordbrukspolitik?

Att öka konkurrenskraften och stärka klimat och miljöfokus i politiken. Bönderna ska få betalt för sina produkter och för den klimat- och miljönytta de gör. Politiken ska inte enbart ha till syfte att bevara det som finns, att allt ska vara som förr.

Johan Pehrson (L)

Johan Pehrson (L)

Sitter i riksdagen, rättspolitisk talesperson.

EU vill förändra jordbruksstödet. Vad tycker ni är bra med förslaget? Något som är mindre bra/dåligt?

I kommissionens förslag är det bra att direktstöden skärs ner samt att omfördelningar görs från de allra största jordbruken till de små och medelstora. Det är också välkommet att satsningar görs på att främja hållbart jordbruk. Vi är dock inte nöjda. Som liberaler tror vi på marknaden istället för stöd och subventioner.

Jordbrukets andel av EU:s budget måste minskas mer än vad som föreslås av kommissionen. Alla gränshinder ska tas bort. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. I stället behövs mer satsningar på landskapsvård, miljöskydd och bevarad biologisk mångfald.

Det förslag som ligger innebär till exempel nära 7 procent mindre EU-medel till Sverige kommande budgetperiod räknat i löpande priser. Inkomststödet minskar med nära 4 procent och landsbygdsprogrammet med ca 15 procent. Hur ser ni på det?

Genom mer marknad istället för stöd och subventioner ökar svenska jordbruksföretagens konkurrenskraft. Om fler bönder i Europa tvingas verka på en friare marknad där också miljö- och djurskyddsregler efterlevs kommer svenska bönder att gynnas då de producerar bra mat av hög kvalitet.

Svensk mat är klimatsmart och produceras med god djuromsorg och miljöhänsyn. Det är en konkurrensfördel som måste värnas och som konsumenterna i allt högre uträckning efterfrågar.

Men samtidigt måste svenska jordbruksföretag få bättre förutsättningar att faktiskt kunna driva sina företag. Då måste skatter på jobb och företagande sänkas och regler förenklas. Vi vill dock behålla landsbygdsprogrammet och stärka dess miljöinriktning. Det kan bland annat användas till att bevara öppna ängsmarker och biologisk mångfald.

Vilka besked ger ni de svenska bönderna som säger sig vara beroende av EU-stöden för att få det att gå runt?

Så som EU:s jordbrukspolitik är konstruerad idag så kan stöd till svenska bönder ibland vara nödvändigt. Detta då jordbruksstöden snedvrider konkurrensen och gör att lönsamheten för svenskt jordbruk minskar.

Vilken är den viktigaste frågan för ert parti inom EU:s jordbrukspolitik?

Att marknaden för jordbruk i Europa sker på lika villkor och där effektiv produktion, som den svenska, faktiskt får de konkurrensfördelar de bör ha. Detta måste ske i kombination med att stöd ges för att bedriva och ställa om jordbruket till klimat- och miljövänligt jordbruk.

Foto: TT

Eva-Lena Jansson (S)

Vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden Region Örebro län.

EU vill förändra jordbruksstödet. Vad tycker ni är bra med förslaget? Något som är mindre bra/dåligt?

Vi är positiv till kommissionens ansats att ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i genomförandet samt att politiken i högre grad än i dag ska vara resultatorienterad.  Vi är positiva till kommissionens förslag där de två pelarna i jordbrukspolitiken genom en strategisk plan integreras och där införande av ett miljöprogram i pelare 1 är ett tydligt exempel på att även medel i pelare 1 kan riktas till miljöåtgärder.

Vi har drivit och tycker det är bra är att det föreslås möjlighet att överföra medel från pelare 1 till pelare 2, men vi vill inte att det inte bör vara möjligt att  såsom det föreslås att föra medel från pelare 2 till pelare 1, eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen.

Det förslag som ligger innebär till exempel nära 7 procent mindre EU-medel till Sverige kommande budgetperiod räknat i löpande priser. Inkomststödet minskar med nära 4 procent och landsbygdsprogrammet med ca 15 procent. Hur ser ni på det?

Vägledande principer för oss i förhandlingarna är totalt väsentligt minskade utgifter, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, men även möjlighet till större skillnader och variationer i den nationella medfinansieringen.

Vilka besked ger ni de svenska bönderna som säger sig vara beroende av EU-stöden för att få det att gå runt?

Förhandlingarna är inte klara och vi vet inte exakt hur utformningen blir, men det kommer att bli möjligt att göra större nationella satsningar. Landsbygdsprogrammet ska förändras till ett strukturprogram. Det är en förändring vi på nationell nivå vill göra i nära dialog med jordbrukssektorn.

Vi har sänkt dieselskatten för jord- och skogsbruket i steg för att öka konkurrenskraften. Just nu håller S, MP, C och L på att utarbeta ett ”bonde-paket”  för att stärka sektorn. Det pågår även ett arbete för att påskynda jordbruksverkets utbetalningar av stödet.

Vilken är den viktigaste frågan för ert parti inom EU:s jordbrukspolitik?

Att innovationer ges större utrymme och att byråkratin minskar. Vi tycker också att klimatåtgärderna måste bli effektiva och att medlemsstaterna får möjlighet att anpassa sina åtgärder till lokala och regionala förhållanden.

Detta är särskilt viktigt när det gäller förgröningsstödet, växtföljdskrav och krav på miljöytor. Vidare anser vi att medlemsstaterna behöver få större inflytande över sanktionsbestämmelser. Sanktionerna måste upplevas som rimliga av lantbrukarna.

Om jordbruksutskottet i Europaparlamentet

Visa

Jordbruksutskottet i EU består av 45 ordinarie ledamöter och 45 ersättare.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ansvarar för att granska Europeiska kommissionens arbete på jordbruksområdet. Det innebär huvudsakligen att de utarbetar betänkanden om lagstiftningsförslag som parlamentet och rådet fattar beslut om gemensamt.

Dessa betänkanden ska sedan antas i kammaren. Utskottets behörighets- och ansvarsområden omfattar följande politikområden: den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), djurhälsa och djurskydd, växtskydd, kvaliteten på jordbruksprodukter, skogsbruk och trädjordbruk.

Utöver lagstiftningsarbetet övervakar jordbruksutskottet genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och följer upp andra viktiga frågor som exempelvis livsmedelssäkerhet. I detta sammanhang samarbetar utskottet nära med kommissionen, rådet och andra EU-institutioner och berörda parter.

Källa:  http://www.europarl.europa.eu/committees/sv/AGRI/home.html

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer