Politikernas svar hittar du här nedan. Visa alla (10)
Visa alla (10)

Politikerna om diagnosens roll för tillräckligt stöd i skolan: ”Strider mot skollagen”

Publicerad

Allt oftare lyfts situationen för funktionsvarierade inom utbildningssystemet. Men ytterligare en elevgrupp riskerar att falla mellan stolarna, nämligen de som inte har en diagnos. Vi lyfte frågan till högsta utbildningspolitiska nivå.

Vi har tidigare berättat om Josefin som trots dyslexi lyckats ta sig igenom läkarutbildningen med smarta hjälpmedel. Hon är inte ensam – nu tar sig allt fler personer med funktionsvariation igenom högre utbildning. En uppfattning som framkom i vår chatt är dock att det först är när en elev eller student får sina svårigheter dokumenterade “på papper” – i form av en diagnos eller ett intyg – som det öppnas dörrar till stöd. Det gäller i synnerhet vid högre utbildning.

Men vägen till en diagnos kan vara lång, krokig och mödosam. Det har bland annat visat sig att flickor med autism får diagnos senare än pojkar. Vissa hittar kanske aldrig någon passande diagnos. Andra är kritiska till diagnostiserandet i sig. Ska det verkligen vara nödvändigt, för att få sina behov tillgodosedda? Finns det inte lika många sätt att lära, som det finns människor?

Lennart Hansson, Specialpedagogiska skolmyndigheten

– Vi är medvetna om att det kan förhålla sig på det viset, men lagstiftningen är tydlig med att det är elevens behov och förutsättningar som avgör vilka anpassningar och stödinsatser som skolan måste göra – inte en fastställd diagnos, säger Lennart Hansson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hur grundskolor och gymnasieskolor arbetar med anpassningar varierar.

– Vissa skolor arbetar mycket med digitala verktyg och då kan alla elever ha tillgång till exempelvis talsyntes. På andra skolor är detta i stället en extra anpassning, säger Lennart Hansson.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vilket stöd har du rätt till, som elev eller student med funktionsvariation? Vi reder ut.

Vi frågade riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner:

1) Hur mycket sanning ligger det i att diagnoser öppnar dörrar till stöd, enligt er?

2) Vill ert parti även fortsättningsvis ha den typen av villkorat stöd? Om inte, vad föreslår ni istället?

Roger Haddad (L): Inkluderingen har gått för långt – elever i behov av stöd har slagits ut • Upptäck osynliga funktionsnedsättningar tidigare

Roger Haddad, Liberalerna, vice ordförande i utbildningsutskottet

1) Liberalerna anser att särskilt stöd sätts in alldeles försent. Tidig uppföljning med bedömningsstöd, skriftliga omdömen, betyg och nationella prov är dock en förutsättning för tidiga insatser. Fler speciallärare och specialpedagoger bör anställas och det specialpedagogiska arbetet måste utvecklas. Till och från hör jag fortfarande att elever måste ha en diagnos för att få stöd, men sedan vi skärpte skollagen 2010 upplever jag att situationen blivit bättre, men långt ifrån optimal. Lärare och rektorer behöver tillräckliga kunskaper, och det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka osynliga funktionsnedsättningar, som ADHD och dyslexi.

2) Anpassad undervisning kan ske i ordinarie klass. Om eleven har särskilda behov ska man erbjudas plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp. Vi menar att inkluderingen har gått för långt, eftersom den slagit ut många elever som inte fått rätt pedagogisk insats eller erbjudits en lugnare miljö. L har i januariavtalet fått in en skrivelse att fler möjligheter ska erbjudas elever, exempelvis särskild undervisningsgrupp eller resursskola. Exakt vilken typ av stöd förutsätter en kartläggning lokalt på skolan av kunniga specialpedagoger och speciallärare som kan de här barnen. Jag vet att många kommuner drar ner på dessa viktiga funktioner och vi har länge drivit i vårt budgetalternativ att fler speciallärare ska anställas.

Kristina Axén Olin (M): ”Strider mot skollagen” – men många gånger verklighet • ”Djupt beklagligt” med onödigt lång väntan • Beredd att ändra på lagen

Kristina Axén Olin, Moderaterna Foto: Fredrik Wennerlund

1) Vi delar bilden av problematiken som lyfts i rapporteringen, och som även har konstaterats av Skolverket. Trots att det strider mot skollagen är en medicinsk diagnos många gånger det enda sättet för eleverna att få extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta är djupt beklagligt. För de enskilda eleverna innebär det att stöd och hjälp dröjer onödigt länge. Det visar också på en bristande tillit till lärare och rektorer, som väldigt ofta har en god kompetens och kännedom om vilka elever som behöver stödet. I den högre utbildningen styrs rätten till pedagogiskt stöd bland annat av diskrimineringslagen och där får lärosäten ställa krav på intyg från läkare eller liknande.

2) Vi står bakom skollagens krav på att det ska vara kartläggningsmaterial, resultat på nationellt prov eller uppgifter från skolpersonal i samråd med eleven som ska styra när anpassningar och särskilt stöd ska ges –  inte medicinska diagnoser. Moderaterna var drivande för att åtgärdsgarantin som träder ikraft den 1 juli 2019 ska utvärderas noggrant av Skolinspektionen. Om utvärderingen visar att en skärpt lagstiftning behövs, är vi beredda att ändra lagen för att säkerställa alla elevers rätt till hjälp och stöd. Vi är beredda att se över det pedagogiska stödet vid högre utbildning om det finns behov av det.

Daniel Riazat (V): “Särskilt vanligt i vinstdrivande friskolor” • Stoppa vinstjakten och rikta resurserna utifrån elevers behov

Daniel Riazat, Vänsterpartiet, ledamot utbildningsutskottet

1) Vi i Vänsterpartiet har samma bild, att trots att alla elever har rätt till stöd för att kunna nå målen i skolan är det inte så i verkligheten. Vi ser att detta är särskilt vanligt i vinstdrivande friskolor, som drar ut på att ge elever det stöd de har rätt till för att på så sätt spara pengar och för att få ”dyrare” elever att byta till en annan skola. Lärare vet ofta vilka insatser som behöver sättas in, men hindras pga kortsiktiga ekonomiska budgetramar. Vi anser att stödinsatser behöver sättas in betydligt tidigare.

2) Vi tycker att detta är oacceptabelt. Vi vill stoppa vinstjakten, ha statligt huvudmannaskap för den svenska skolan, samt rikta resurserna utifrån elevers behov till skillnad från dagens peng-system. I kombination med detta behövs det bättre arbetsmiljö för skolpersonal och större utrymme för lärare och skolledare att sätta in de stödinsatser som behövs.

Per Lodenius (C): Större möjligheter till fortsatt utbildning för särskoleelever • Behövs översyn av regelverket för högre utbildning • Teknikutvecklingen skapar nya möjligheter

Per Lodenius, Centerpartiet, ansvarig för särskola och funktionshindersfrågor

1) Min uppfattning är också att stöden i dag ofta är kopplade till diagnoser. Det borde vara möjligt att få stöd utifrån behov och inte enbart diagnos. Samtidigt så kan en diagnos underlätta att rätt stöd kan tas fram snabbare och mer träffsäkert. Det behövs större kunskap om stödinsatser och anpassning hos anordnare av högre utbildning. Här behövs också en översyn kring regelverket, så att fler kan få möjlighet att studera oberoende av funktionsvariation. Centerpartiet har sedan lång tid tillbaka jobbat för att den som gått i särskola ska få större möjligheter till eftergymnasial utbildning. Teknikutvecklingen har också skapat nya möjligheter för att fler ska kunna studera.

2) En funktionsnedsättning ska inte innebära ett hinder för fortsatta studier. Studerande som har behov av stödinsatser eller anpassning ska ha möjlighet att få det. Diagnoser och intyg kan göra stödet mer träffsäkert och underlätta vid prioriteringar. Vi ser även att det kan behövas mer kunskap kring hur stöd ska ges och utformas på bästa och mest effektiva sätt.

Patrick Reslow (SD): Vill inte ändra nuvarande regelverk – diagnos nödvändig för effektiva insatser • Viktigt att rätt elever prioriteras

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna, ledamot utbildningsutskottet Foto: TT

1) Stödinsatser finns av olika slag och det är skolans uppgift att arbeta för att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen, det kan handla om t.ex. läxhjälp eller sommarskola. Däremot är det en korrekt uppfattning att vissa stödinsatser också förutsätter en diagnos eller intyg. Vi menar att det är ett fullt rimligt krav för att kunna ge lämpligt och nödvändigt stöd.

2) Sverigedemokraterna vill inte ändra nuvarande regelverk. Vi anser att en diagnos är nödvändig för att kunna ge elever med starkt behov av stöd de bästa och mest effektiva insatserna. Det är också viktigt att det verkligen är de elever som faktiskt har funktionsvariationer som får anpassad undervisning. Faktorer som stress och ångest, som lyfts fram i en av artiklarna, ska absolut inte likställas med funktionsvariation.

Anna Ekström (S): ”I praktiken fungerar det så på en del skolor – olyckligt” • Gör kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till del av alla lärarutbildningar

Anna Ekström, utbildningsminister, Socialdemokraterna

1)  Det är olyckligt om så är fallet, för elever ska ges anpassningar och stöd, oavsett diagnos eller intyg. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan snabbt ge extra anpassningar. För att skolan ska kunna ge rätt stöd i tid krävs det att skolan har resurser och kompetens, t.ex. i form av speciallärare, specialpedagoger och en bra elevhälsa. Därför har regeringen satsat mer resurser på fler utbildade speciallärare, förstärkt elevhälsa och en Läsa-Skriva-Räkna-garanti som börjar gälla 1 juli i år. Det är en viktig reform för att garantera att åtgärder sätts in tidigt för elever som riskerar att halka efter.

2) Den typen av villkorat stöd finns inte i skollag eller läroplan. Skolan ska ge anpassningar och stöd oavsett diagnoser eller intyg. Vi vet att det i praktiken på en del skolor har fungerat som du beskriver i din fråga, även om det inte ska gå till så. Socialdemokraterna vill att skolan ges mer resurser, att Läsa-Skriva-Räkna-garantin införs och implementeras samt att fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställs. Vi vill även fortsätta utbilda lärare i specialpedagogik och att kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir en del av alla lärarutbildningar.

Gudrun Brunegård (KD): Vill se storsatsning på speciallärare och specialpedagoger • Bäst stöd ges av de mest kompetenta lärarna

1) Skollagen är tydlig med att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. För att nå detta mål krävs att de elever som har de största behoven får hjälp och stöd av de lärare som har den bästa kompetensen. Så är det inte alltid idag. Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare. Kristdemokraterna vill därför se en stor satsning på utbildning av speciallärare och specialpedagoger.

2) Nej, vi menar att stöd ska ges efter behov, oavsett om det finns en diagnos eller ej.

Annika Hirvonen Falk (MP): Flest får hjälp när konsekvenserna redan blivit stora • Mer kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos skolpersonal

Annika Hirvonen Falk Foto: Miljöpartiet/Johan Schiff

1) Miljöpartiet tycker att det är fel att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i många fall inte fått det stöd de behöver i tid under skolgången. I grundskolan är det flest elever som får stöd i årskurs nio, när problemen ofta fått stora konsekvenser både för självkänsla och kunskapsutvecklingen. Miljöpartiet vill att stödet ska sättas in tidigare. Därför införde vi i år läsa-skriva-räkna-garantin. Garantin innebär att alla barn ska kartläggas utifrån ett nationellt bedömningsstöd redan från förskoleklass och att de barn som behöver extra stöd och anpassningar ska få det tidigt under skolgången. Vi vill också att alla lärare och rektorer ska få kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utbilda fler speciallärare och specialpedagoger. Dessutom måste skolan få mer pengar så att vi kan få en jämlik skola som har möjlighet att anpassa undervisningen efter varje enskild elev.

2) Vi vill att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan oavsett diagnos. Det är viktigt för Miljöpartiet att läsa-skriva-räkna-garantin implementeras på ett bra sätt. Vi vill också satsa de pengar som enligt Skolkommissionen behövs för att ge förutsättningar för en jämlik skola i hela landet. Vi vill bygga ut satsningen Specialpedagogik för lärande som utbildar befintliga lärare i dessa frågor. Alla på lärarprogrammet ska få obligatorisk utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

SVT rapporterade · Chatt: Särskilt stöd vid högre studier

Hej och välkomna till vår chatt!
Jag som modererar fick en adhd-diagnos i vuxen ålder, men kan i efterhand se att jag hade behövt mer anpassad undervisning under framför allt gymnasietiden, men även i grundskolan. För mig med väldigt dåligt minne fungerade universitetsstudierna mycket bättre, då både studietekniken och motivationen fanns på plats, och jag kunde ägna mig åt en kurs åt gången – istället för att skrapa lite på ytan i sex olika ämnen på en och samma dag. 
De anpassningar som fungerat för mig har jag fått komma fram till själv. Nu studerar jag till lärare och är därför nyfiken på vilket stöd ni fått eller inte fått, och vad det har fått för konsekvenser? Ni kan självklart vara anonyma. 
08.05
Som mamma till en son med Asperger kan jag säga att det är först på universitetsnivå som den anpassade hjälpen och undervisningen fungerat. Sen beror det ju också på vilket lärosäte det är.
08.07
Fick dyslexi diagnosen sent i livet och försökte plugga vidare. Gick sådär. Förlängd examenstid tog enbart tid från nästa kurs så man påbörjade den redan eftersläpande. Att hitta studiehjälp fick man göra själv vilket tog tid man saknade, från studierna och gå runt för att fråga kursare om hjälp tog emot. Inga lärare visste hur dom kunde anpassa moment så det fick man komma med förslag själv. Att hitta rätt nivå där mellan vad läraren tyckte var för mycket stöd och man själv tyckte var för lite var helt omöjligt och tog också mycket tid i anspråk.
08.08
Har läs och skrivsvårigheter.
Jag tycker att det är ett hån att mitt funktionsnedsättning heter Dyslexi. Varför detta svåra ord. Ett ord jag inte kan stava till utan att skriva av och har då svårt att uttala. Jag har svårt att uttala och säga mitt eget funktionsnedsättning. Är det bara jag som tycker detta?
Själv läser jag mycket böcker för att hålla min ordblindhet i schack. Utbildar mig nu till robot och PLC programmerare. En härlig utmaning ;)
08.16
Jag fick min "diagnos" i gymnasiet och läser nu till svensklärare. Det går om man vill.
08.32
Jag läste juridik och hade enorm hjälp av dels få en utredning sen skriva tenta på dator, anteckningshjälp, och uppläst litteratur. Hade jättebra stöd av mitt universitet.
08.32
Det som är otroligt tråkigt är att csn är som dom är. Man får inte ha en utredning som är äldre än 5 år och man har väldigt liten chans att få godkänt nedsatt studier om man läst en termin. Jag är i sluttampen nu och jag har flera gånger längst vägen blivit utbränd för att jag måste hålla ett mycket högre tempo än mina klasskamrater.
08.32
jag känner mig inte trygg med att våra läkare har lässvårigheter/dyslexi.
08.33
Jag fick min diagnos när jag var 22 år (idag 30) och börjat studera till lärare på högskolan. Grundskolan hade vägrat utreda mig för jag var för ”duktig” i skolan. Men dyslexi hänger inte ihop med intelligens och som tur är tar man större hänsyn till den aspekten idag.
08.33
Jag har en adhd-diagnos och går en konstnärlig utbildning på universitetsnivå. När jag sökte studiestöd fick jag kommentarer från lärarna att jag nog borde söka mig till ett annat yrke eftersom jag inte skulle klara av yrket med min diagnos. Det kändes väldigt knäckande. Eftersom studiestödet utgick från läraren så blev det inte så mycket stöd heller. Jag klarade utbildningen ändå men blev utbränd och deprimerad på köpet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Utbildning

Mer i ämnet
Politikernas svar hittar du här nedan.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vilket stöd har du rätt till, som elev eller student med funktionsvariation? Vi reder ut.
Roger Haddad, Liberalerna, vice ordförande i utbildningsutskottet
Kristina Axén Olin, Moderaterna Foto: Fredrik Wennerlund
Daniel Riazat, Vänsterpartiet, ledamot utbildningsutskottet
Per Lodenius, Centerpartiet, ansvarig för särskola och funktionshindersfrågor
Patrick Reslow, Sverigedemokraterna, ledamot utbildningsutskottet Foto: TT
Anna Ekström, utbildningsminister, Socialdemokraterna
Annika Hirvonen Falk Foto: Miljöpartiet/Johan Schiff