I budgetförslaget finns riktade insatser avsedda för de västra stadsdelarna för att där å fler människor i arbete.

– Vi måste bli mycket mer uppsökande. I de stora bostadsområdena finns det fler arbetslösa. Då känns det ganska naturligt att fokusera där. Men attityden att vi skall söka upp människor på ett tydligare sätt som behöver stöd och hjälp. Det kommer att gälla hela Örebro.

Hur kommer det att märkas?

– Det kommer att märkas genom någon form av lokalisering och fler kommunala tjänstemän och funktioner som finns på plats ute i bostadsområden. Jag tänker inte bli för detaljerad i hur jag ser på det. Verksamheterna skall vara med och diskutera det själva, för då blir det nämligen mycket bättre, säger Kenneth Nilsson (S).

Konjunkturen mattas av

Stor inflyttning och därmed ökat skatteunderlag, realisationsvinster av markförsäljningar och många i arbete. Det finns mycket de senaste åren som gett intäkter till Örebro kommun.

Men i den budget som presenterades av minoritetsstyret bestående av Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna är det viss återhållsamhet som präglar de kommande åren.

Mycket på grund av att prognosen på intäktssidan för 2018 ser något mörkare ut, samt att Sveriges Kommuner och landsting spår att konjunkturen mattas av under 2019.

”Nya pengar”

För 2019 är kommunens budgeterade omsättning 8,8 miljarder kronor. På intäktssidan är 350 miljoner pengar som huvudsakligen kommer av ökade skattintäkter och statsbidrag. Men utdelningskraven på kommunens bolag, som också gynnas av utvecklingen höjs med sex miljoner och beräknas ge totalt 50 miljoner.

– Så snabb är tillväxten av nya pengar, men det matchar ju även kostnaderna, säger Kenneth Nilsson (S)

Fram till 2027 räknar kommunen med att ytterligare 25 000 personer kommer att flytta in. Det betyder att fler skall beredas plats att bo, att fler skolor och förskolor måste byggas med mera. Här finns fortsatt stora utgiftsposter kommande år. Den största utgifstposten är dock personalkostnaderna som landar på 57%.

Arbetslösheten oroar

Den demografiska utvecklingen gör att försörjningskvoten i landet blir allt större. Det betyder i praktiken att allt färre som arbetar skall försörja allt fler som inte gör det.

Tack vare inflyttningen pekar dock kommunens egna beräkningar på att försörjningskvoten för Örebro kommun kommer att vara lägre än riksgenomsnittet år 2027. Här finns dock ett orosmoln.

– Arbetslösheten i kommunen sjunker inte tillräckligt snabbt i förhållande till riksgenomsnittet, säger Kenneth Nilsson (S).