Maria Jansson är professor i genusvetenskap på ORU, om vilken betydelse Grupp 8, som ledde demonstrationen 1972 på Sergels torg, och liknande organisationer har haft för jämställdheten i samhället. Foto: Jesper Mattsson / Örebro Universitet – SVT

Professorn om kvinnorörelsen: ”Man får inga rättigheter i samhället”

Uppdaterad
Publicerad

Tjatiga, fula och manhaftiga. Så har kvinnor som engagerat sig i jämlikhetsfrågor beskrivits av kritiker genom historien. Men utan deras engagemang hade samhället sett väldigt annorlunda ut.

Kvinnlig rösträtt, fri abort och ett omtag i sexualbrottsutredningen 1976. Det är politiska beslut där kvinnoorganisationer direkt påverkat utgången enligt Maria Jansson, professor i genusvetenskap på Örebro Universitet.

Och sådant som rättigheter och möjligheter är inget man får menar hon.

– Hur ett samhälle blir beror på att människor faktiskt sagt ifrån och påpekat att det finns ett problem.

Kvinnor ”särskilt tjatiga”

Att vara den som lyfter upp problem och orättvisor är sällan populärt. I alla fall inte hos de grupper som är priviligierade. Men att vara kvinna och lyfta fram ojämlikheter är extra tufft. Det visar bland annat flera studier som gjorts

– Kvinnor uppfattas som särskilt tjatiga när de tar upp såna här frågor. Det finns en lång tradition att man beskriver kvinnor som engagerar sig i jämlikhetsfrågor som fula, manhaftiga att de är okvinnliga. Idag kallar man dem för ”feminist killjoys”, feministiska glädjedödare.

Maria Jansson tror att det hänger ihop med bilden av kvinnor som dem som är vackra och gör saker extra trevliga.

– Då blir ju kontrastverkan väldigt stor. 

Mer om sexualbrottsutredningen 1976

1971 tillsattes en ”utredning för förnyelse av strafflagens bestämmelser om sexualbrott”, den s.k. sexualbrottsutredningen.

Dess betänkande, SOU 1976:9, väckte våldsamma protester bland kvinnor, när det presenterades 1976.

Bland annat var det förslaget att ett brott skulle kunna betraktas som mindre allvarligt beroende på hur offret betett sig precis innan övergreppet.

Grupp 8 i Stockholm kritiserade den för en föråldrad kvinnosyn och för att den gjorde kvinnan till medskyldig till våldtäkten.

En front bestående av tretton kvinnoorganisationer bildades mot utredningsförslaget. Dessa var Centerns, Folkpartiets, Moderaternas och Socialdemokraternas kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet, Kvinnfolk, Lesbisk Front, SKV och Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund.

Man uppvaktade justitiedepartementet i juni 1976 och krävde en ny utredning.

Protesterna resulterade i att utredningen lades ned och en ny kommitté med flera kvinnor tillsattes.

Källa: Göteborgs universitet och lagen.nu

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.