Foto: Privat

Mänsklig kedja i protest mot ouppklarade sexualbrott

Uppdaterad
Publicerad

I en mänsklig kedja manifesterade de utanför Rättscentrum i Örebro, med munnarna täckta av tejp med ordet ”rättslösa” skrivet på. Även på flera andra håll i landet manifesteras det i dagarna mot att den låga uppklarningsgraden för sexualbrott.

År 2018 anmäldes 22 500 sexualbrott i Sverige, varav 1 370 ledde fram till åtal, enligt Brottsförebyggande rådet.

Sedan första juli 2018 har Sverige en sexualbrottslagstfiftning som bygger på frivillighet, då samtyckeslagen trädde i kraft. Lagen har lett till fler fällande domar, men arrangörerna bakom måndagens manifestation i Örebro nöjer sig inte där. Hanna Östeby och Lisa Liljegren menar båda att syftet och målet med manifestationen är att skapa opinion och visa på bristerna i det nuvarande rättssystemet.

På vilket sätt menar ni att sexualbrott skiljer sig från andra brott?

”I det avseendet att brottsoffret genast ifrågasätts och blir misstrodd. Det här sker inte endast i rättsväsendet, utan även i media och är överlag en del av det rådande systematiska förtrycket mot kvinnor. En man som anmäler ett rån får en rubrik som lyder ”Man rånad”. En kvinna som anmäler en våldtäkt får rubriken ”kvinna misstänks våldtagen”. Skillnaden här är subtil, men avgörande i hur trovärdig brottsoffret faktiskt blir”, skriver Hanna Östeby.

Hanna Östeby Foto: Privat

”Samtyckeslag men ingen samtyckeskultur”

Den låga uppklarningsgraden beror delvis på att ord ofta står mot ord, att det saknas vittnen och övrig bevisning. Nu har vi en samtyckeslagstiftning, vad mer menar ni krävs för att fler fall ska klaras upp?

”En samtyckeslagstiftning visar på att vi är på rätt väg, men vi har fortfarande inte en implementerad strukturell samtyckeskultur i samhället. Fortfarande får offret frågor om klädsel och alkoholintag, medan förövaren snarare blir ursäktad från alla brottmisstankar om hen har alkohol i blodet. Det krävs en samhällsförändring och för att den ska gå fortare framåt krävs att utbildning ges till såväl rättsväsendet, som till skola, hälso- och sjukvårdspersonal och andra samhällsorganisationer”, skriver Lisa Liljegren.

Lisa Liljegren Foto: Privat

”Nedlagt mål ska inte innebära att hon ljuger”

Även Hanna Östeby håller med om att samtyckeslagen bör ses som ett steg i rätt riktning.

”Men bevisligen räcker det inte till. Det absolut viktigaste vi måste rätta till är hur vi ser på utsatta kvinnors erfarenheter. Ingen säger att män ska bli dömda utan bevis, men sexualbrott måste prioriteras, kvinnor ska inte ifrågasättas, förövare ska inte bli ursäktade, skydd mot att bli åtalad för förtal bör finnas och viktigast av allt: att ett nedlagt mål aldrig ska innebära att hon ljuger”, skriver Hanna Östeby.

Statistik kring sexualbrott

Du hittar aktuell statistik om sexualbrott – däribland rörande uppklarningsgraden – på BRÅ (Brottsförebyggande rådet)s hemsida.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.