Åsa Forsberg är Länsstyrelsens regionala projektledare för naturskogsbränningen. Bilden är tagen i samband med skogseldningen i fjol. Foto: Johannes Weckström /SVT

Länsstyrelsen visar skogen som de själva har bränt

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2015 har länsstyrelsen i Örebro län eldat skogsområden i norra länet. Syftet är att gynna ovanliga svampar, växter och insekter. Idag visar de upp resultatet och bland annat kommer man se en ovanlig svamp om ser ut som svarta pingisbollar.

Det kan låta märkligt att elda skog medvetet i tider då skogsbränder ställt till med stora problem. Men faktum är att skogen – och många av varelserna som lever där – är anpassade för att leva där det brunnit.

Därför har länsstyrelsen i Örebro län deltagit i ett EU-projekt sedan 2015 där de kontrollerat eldar skogsområden som är skyddade, så kallade naturvårdsbränningar.

Svamp som ser ut som svarta pingisbollar

Under lördagen arrangerar länsstyrelsen en familjedag för att visa den brända skogen och hur arter utvecklas i miljön.

– Bland annat kommer vi titta på svampen brandskiktdynan som endast växer på brända björkar två eller tre år efter att trädet har brunnit. Den ser ut som små svarta pingisbollar, säger Åsa Forsberg på länsstyrelsen i Örebro län.

Åsa Forsberg berättar att brandskiktdynan är en pyrofil art vilket betyder att den är beroende av att skogen brinner.

– Mycel finns i skogen överallt men för att fruktkroppen ska visas måste skogen brinna. När fruktkroppen kommer fram sprider den sporer med vinden.

Är den ätbar?

– Nej, men däremot har den följdarter – en mal och en skalbagge som i sin tur är beroende av just brandskiktdynan för att fortplanta sig.

Brandskiktdynan som bara visar sig på brända björkar Foto: Åsa Forsberg

De låter kräsna?

– Ja så är det. Men skogsbränder var vanligare förr, innan människor började bekämpa dem så har dessa arter haft mycket lättare. En till två procent skog har brunnit naturligt, men nu handlar det om promille.

Tallarna blir äldre

Skogen binder koldioxid – är det då lämpligt att elda den?

– Kol binds inte bara i växande träd, de viktigaste kolbärarna är gamla träd och död ved, de innehåller mycket kol som betyder mycket för klimatet. När vi eldar härdar vi träden så de blir gamla. Vi vill särskilt gynna tallen, som kan leva i upp mot 1000 år, för när de blir äldre binder de mer kol och fler arter trivs i dem, säger Åsa Forsberg på länsstyrelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.