Aisar Al Shawabke informatör Örebro moské Foto: svt

”Sharon lagade blodpudding på barn”

Uppdaterad
Publicerad

Talespersonen för Örebromoskén Aisar Al Shawabkeh skrev på Facebook att Sharon tömt palestinska barn på blod och lagat mat på blodet.

-Jag tar tillbaka det. Jag har tagit ner statusen, säger Aisar Al Shawabkeh till Tvärsnytt.

Det var i samband med att svenska utrikesministern Carl Bildt twittrat om att Sharon var en stor israelisk ledare, som Al Shawabkeh ilsknade till och skrev sin uppdatering. Det uppger na.se.

– Det var lite klumpigt av mig att ta upp historien om blodpuddingen. Källan till den var inte tillräckligt stark. Men om man följer historien om Ariel Sharon så är det välkänt att han har orsakat mycket lidande, säger han till Tvärsnytt.

Att judar tappar barn på blod och använder det för att baka bröd är en gammal välkänd antisemitisk myt.

-Jag är inte insatt i antisemitismen. Jag känner inte till den myten.

Hur ser du på att du är talesperson för moskén och du uttalar dig så här?

-Jag  kan förstå om någon reagerar. Men jag skrev inte om judar generellt utan om en specifik person.

-Det blev väldigt emotionellt att Sharon hyllades av Sveriges utrikesminister. Man ska inte skriva någonting när man är ledsen. Jag kunde inte hålla in känslorna. Det var oprofessionellt.

Så skrev Aisar Al Shawabkeh

Visa

”Ariel Sharon är död!
En gång när han skulle fira sin födelsedag beordrade han några israeliska soldater att slakta och tömma några palestinska barn på blod. Han skulle använda deras blod till att göra i ordning blodpudding och servera på hans födelsedagskalas.
Han har legat i koma sedan 2006. Gud är rättvis!
Denna berättelse har våra äldre berättat om och några av dessa barn kände dem och kände även deras föräldrar.
Han blev kallad för Drakula efter den händelsen...”

Källa: na.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer