Örebroforskaren Johanna Björklund ska nu ta fram en utarbetad modell för hur skollunchen kan bli en del i lärandet och samtidigt skapa delaktighet.

Skolmåltiden i undervisningen

Forskningen görs tillsammans med lärare och elever på Finnerödja skola i Laxå, som är en F-6 skola. Förhoppningen är att modellen ska spridas till andra skolor i landet.

– Lärarna träffas varannan vecka och funderar på hur man pedagogiskt kan använda skolmåltiden i undervisningen. Och så ska vi skapa ett matråd där eleverna kan vara med och besluta om maten, säger Johanna Björklund.

Men om eleverna får bestämma mat kanske det bara blir pizza, pasta och hamburgare på menyn?

– Ja, precis! Då tänker jag att man som lärare får fundera på vad eleverna behöver kunna. Vad behöver vi göra för att eleverna ska kunna ta kloka beslut? Det är okej att köra i diket, det är en del i processen.

Forskningen ska hjälpa andra

Johanna Björklund har länge forskat på hållbar mat vid Örebro universitet och är också ansvarig för Måltidsekologprogrammet. Det här forskningsprojektet, den så kallade Finnerödjamodellen, började i höstas och ska pågå i sammanlagt tre år.

– Det vi vill göra är att se om det finns en process som man kan jobba med som underlättar det här arbetet. En sak som vi skissar på är att eleverna i fyran till sexan ska vara med i skolköket.

Stora och små matfrågor

Den övergripande idén är att skolmåltiden ska vara hållbar. Det handlar om stora frågor som hur vår mat odlas och transporteras och varför vegetarisk mat är mer demokratisk än den animaliska.

Men det handlar också om nära frågor som matsvinn och hur man skapar matro i en skolmatsal.

– Det finns jättemycket material hos Skolverket och Livsmedelsverket om man vill jobba med skolmaten, men det är få skolor som gör det, därför man har så mycket annat, man hinner inte.