Det har gått närmare 90 år sedan Per Carlssons mamma satt de första lökarna med snöklocka, eller klosterlilja som den också kallas, på tomten i Vintrosa.
– Lökarna hade hon importerat från Norge, säger Per Carlsson som bor kvar i huset som har varit i familjens ägo i två generationer.
Idag, nästan hundra år senare, är det ett hav av blommor som täcker marken och som får många förbipasserande att stanna upp. Många tar bilder, andra som frågar först kan få några med sig hem att plantera i sin egen trädgård.
Har inte tagit sig
Men helt lätt är det inte enligt botaniker Arne Holmer på Örebro läns botaniska trädgård.
– Jag har försökt att blomma den i min trädgård, men den har faktiskt inte tagit sig, säger han. Det sägs att den är inkommen med nunnor och munkar en gång i tiden, för den finns oftast i miljöer vid kloster. Det är en tidig vårväxt och blommar nästan samtidigt som snödropparna.
Bladen ser ganska lika ut hos båda arterna, men blommorna skiljer. Snöklocka har en karakteristisk gul fläck i spetsen på alla de 6 lika långa kronbladen medan snödroppar har 3 korta och 3 långa kronblad, och bara de korta kronbladen är fläckade, och dessa fläckar är gröna.
Grannen välkomnar blommorna
Hos Per Carlsson har det aldrig varit något problem att få snöklockorna att blomma. Idag har de tagit över det mesta av den egna tomten och är på väg vidare.
– Nu har den spridit sig vidare på baksidan och vidare in hos grannen, skrattar Per.
Den som undrar hur grannarna ställler sig till invasionen av de vita klockorna kan vara lugn. Det är grannarna som tipsat oss om blomsterprakten och är mycket glada för att den ser ut att fortsätta vidare in till dom.