I landet ligger kommunernas skulder mycket högre än 2014. Anledningarna är främst befolkningsökningen, bostadsbristen och urbaniseringen.

– Det är helt klart så att Sveriges kommuner står inför en situation där de har pengar, men också har stora behov. Det finns ett stort byggbehov, befolkningen har ökat och infrastrukturen av till exempel förskolor behöver byggas ut, säger Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

– Det tillsammans kräver mycket pengar. Långsiktigt pågår även en koncentration av befolkningen till storstäder och universitetsstäder, vilket innebär att befolkningen tenderar växa på platser där det redan finns bostadsbrist.

Snabba investeringar

Byggandet av bostäder har märkts av i många kommuner, inte minst Örebro. Att satsningar sker snabbt är också en del i låntagandet.

– När befolkningen ökar så kommer behovet av investeringar inte successivt utan med en gång, sedan betalar man av det.

– Sedan kan man nog inte komma ifrån att det kan finnas en ”money burning in the pocket effect”. Kommunerna har haft förhållandevis god ekonomi de senaste åren och i det läget börjar man generellt ta fram sina investeringsplaner och vågar sjösätta saker som man inte vågat tidigare, till exempel badhus och bibliotek.

Stora skillnader

Störst skillnad i länet jämfört med 2014 är det i Askersund, där är skulderna ligger på 30 240 kronor mer räknat per invånare 2017. I andra änden ligger Ljusnarsberg, där skulderna minskat med 4 955 kronor per invånare under samma period, men Lars Hultkrantz varnar för att man ska läsa in för mycket i skillnaderna.

– Man ska akta sig för att jämföra skillnader från år till år i små kommuner. I små kommuner får förändringar större påverkan som syns på en kortare tidsperiod, men över tid blir de mindre tydliga.

Det är Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistiken utifrån information från Statistiska centralbyrån.