Genom att ge drönaren fågelliknande klor kan den vila på lyktstolpar, grenar eller på byggnader. På så vis kan drönaren spara på batteriet.

– På det sättet ökar vi stabiliteten och förlänger drönarens flygtid, säger Johannes Stork som forskar vid Örebro universitet.

Ska vara lättillgängligt

Tanken är göra de här modulerna lättillgängliga för alla. Johannes Stork hoppas att fötterna ska öka möjligheterna att använda drönare för till exempel leverans av paket till dem som bor högt upp i höghus.

– När drönaren kan greppa en yta på en byggnad behöver inte operatören på marken styra och stabilisera den. Beroende på drönares användningsområden ska man själv kunna tillverka dessa eller liknande moduler med hjälp av 3D-printing, säger han.

Vill automatisera landningen

Än så länge har de kloliknande modulerna bara testats i laboratoriemiljö. Nästa steg för Johannes Stork och hans forskarkollegor är att förbättra designen – och utveckla möjligheten för automatisk landning.

– Man kan tänka sig automatisering av hela processen. Det innebär att drönare skannar av ett område, hittar lämpliga ställen för vila och landar på egen hand.