En av tio anmälda våldtäkter går vidare till åtal i Örebro. Foto: Isabell Höjman / TT

En av tio anmälda våldtäkter går vidare till åtal i Örebro

Uppdaterad
Publicerad

Hur många anmälda våldtäkter som går vidare till åtal skiljer sig åt i landet. Från 2014 till augusti 2018 gick drygt var tionde anmäld våldtäkt till åtal i Örebro.

– Sexualbrott är svårutredda, säger Sara Hajslund Hansen, chef för Örebros åklagarkammare.

Av 602 våldtäktsärenden vid Örebro åklagarkammare under perioden har 77 redovisats till åklagare, enligt Uppdrag gransknings statistik. Det motsvarar lite mer än ett av tio fall.

– I de fall där åtal väcks är min uppfattning att de flesta leder till fällande dom, säger Sara Hajslund Hansen.

Hon beklagar att så få anmälningar går till åtal. Sexualbrott är svåra att utreda och just bevisfrågan kan vara väldigt komplicerad, betonar hon.

Ord mot ord

– Ord kan stå mot ord, då krävs stödbevisning som vittnesförhör, foton eller andra intyg. Samtidigt är det viktigt att beviskraven är höga, och ska vi väcka åtal ska vi förvänta oss en fällande dom.

Mycket oförutsett kan hända även vid rättegången.

– Den som utsatts för brott får ibland inte få fram en tillräckligt klar berättelse. Vittnen kan vara otydliga eller säga annat än i förhören, den misstänkte kan komma med nya invändningar som inte kan motbevisas. Allt kan hända.

Bör förhöras

Den misstänkte bör i princip alltid förhöras, det är Åklagarmyndighetens rekommendationen för att förbättra våldtäktsutredningar. Trots det läggs många utredningar ned utan att den utpekade förhörs, visar SVT:s program Uppdrag Granskning.

– Jag vet inte hur ofta vi förhör misstänkta och varje åklagare bestämmer själv över sin förundersökning. Däremot rekommenderar myndigheten alltid förhör, även om vi inte vet om vi kan väcka åtal.

Måste kunna ”påstå något”

Samtidigt, betonar hon, måste en åklagare kunna ”påstå något” för att kunna delge någon misstanke och hålla ett förhör. Det vill säga vad som hänt – när och var.

– Våldtäkt omfattar flera gärningar. Vi måste kunna konkretisera vad vi påstår har hänt.

Men om man inte ens pratar med den utpekade så kan ju inga nya omständigheter komma fram, som kanske kan stärka misstankar så att man senare kan hålla ett regelrätt förhör?

– Nej, men av respekt för alla får vi inte bara säga ”du är misstänkt för brott”, och sedan hålla förhör lite hur som helst. Alla har rätt att anmäla att man anser sig ha utsatts för brott men rättssäkerheten är lika viktigt för den som utpekas som skyldig.

”Krävs tydlig berättelse”

Att formulera en gärningsbeskrivning kan vara svårt, konstaterar hon, när den som upplever sig utsatt för en våldtäkt har en otydlig berättelse.

– Då tycker nog många åklagare att det blir för vagt för att höra den utpekade. Är berättelsen däremot så tydlig att den rent juridiskt når upp till våldtäkt, då kan den misstänkte höras. Avstår min personal från förhör litar jag på att man gör det på goda grunder.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.