Han har fiskat i hela sitt liv, i många år som yrkesfiskare men numera fiskar han endast för egen del. I år har han fiskat kräftor fyra gånger med 40 burar.

– Jag tror det blir 10-20 procent färre kräftor i år. Själv har jag fått upp omkring 50 kilo, säger Henrik Färg.

Signaler från flera håll om minskat fiske

Det är inte bara hans observationer som tyder på sämre fiske i år. SLUs provfiske visar på samma sak och Lennart Edsfors, institutionen för akvatiska resurser vid SLU, har även hört från yrkesfiskare vid både Vättern och andra sjöar att det är färre kräftor. En anledning är att kräftorna har ömsat skal sent i år något som leder till färre kräftor i burarna. 

– Varför de har ömsat sent vet vi inte, alla är förvånade, säger han.

Fortfarande avgörande för yrkesfisket

Trots att det är avservärt färre kräftor i Vättern nu jämfört med början av 2000-talet står kräftfisket fortfarande för 90 procent av yrkesfiskarnas inkomster. Henrik Färg planterade in signalkräfta i Vättern 1986.

– Det var spännande, jag visste ju inte om de skulle överleva och föröka sig men det gjorde de. Det har varit helt fantastiskt att ha varit med på den här resan, säger Henrik Färg.