SVT:s Uppdrag Granskning har tittat närmare på vad som krävs för att en person som fått sin läkarutbildning utomlands ska få en svensk läkarlegitimation. Exemplet från Västmanland visar att det ibland är försvinnande lite.

Inga papper på examen

”Ahmed Kari” (fingerat namn) tog tysk läkarexamen 1968 men flyttade hem till Iran 1980. Han hade inga papper på att han hade arbetat som läkare de senaste 20 åren när han 2001 fick sin svenska läkarlegitimation.

– Det finns inga papper. Vad är det för papper? Varför måste man ha det? Läkaren blir märkbart irriterad när Uppdrag Gransknings reporter ställer frågor.

Det enda man behöver visa upp för socialstyrelsen när man söker svensk legitimation från ett annat EU-land är ett färskt intyg på att man fortfarande får arbeta som läkare i hemlandet.

Socialstyrelsen: Vi har gjort fel

Men i intyget som ”Ahmed Kari” visade upp för Socialstyrelsen står det bara att han varit medlem i den tyska läkarföreningen mellan 1974 och 1980 och inte gjort något klandervärt under den tiden. Vad han har gjort under de senaste 20 åren finns det däremot inga papper på.

Nils Blom, chefsjurist på Socialstyrelsen erkänner utan omsvep att man har gjort fel.

Rune Kaalhus som ändå litade på att Ahmed Karis svenska legitimation stod för en viss kompetens ville ge honom en chans och anställde honom på Ullvi-Tunas Vårdcentral i Köping.

Klarade bara förkylningspatienter

Men ?Ahmed Kari? han hade så stora kunskapsluckor att han bara kunde ta emot förkylningspatienter.

Trots det anser Rune Kaalhus att en läkare som har en svensk läkarlegitimation ha rätt till en chans.

– Det gäller att läkaren får ta hand om de patienter som han har kompetens för.