Lars var åtta år när han placerades på ett hem efter att hans pappa felaktigt, enligt Lars, dömts för misshandel av honom. På hemmet utsattes han för psykisk misshandel av personal.
– De kallade mig horunge, idiotunge och när jag sa att jag längtade efter mina föräldrar sa de att jag skulle hålla käften, säger Lars.
Larmade förgäves
Under en annan placering handlade det om fysiskt våld men när han larmade var det ingen som lyssnade.
– Jag, min mamma och bror försökte prata med socialtjänsten men vi kom ingen vart, säger han.
Kom hem igen
Pappan var alkoholist och tog sitt liv när Lars var 10 år. När han inte längre fanns i livet fick Lars komma hem till sin mamma och bror igen.
– Det blev bättre men jag hade så många frågor, ”Varför hände det här mig?”. Jag kunde inte hantera vad jag gått igenom på allvar förrän i 20-årsåldern.
Varannan vecka träffar han nu andra med trauman från uppväxten i studiecirkeln ”En misshandlad uppväxt”
– Vi förstår varandra och ger varandra energi, säger Lars.