På kommunnivå finns stora variationer.
– De senaste tre, fyra åren har det talats om att allmännyttan bygger väldigt mycket och går i bräschen. Men vi ser också en parallell process att man säljer av beståndet, säger Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, till Nyhetsbyrån Siren.
– En orsak som ofta hävdas är att man behöver få in kapital för att kunna bygga nytt. Det innebär i praktiken att allmännyttan minskar, trots att det byggs mer, vilket är en intressant paradox, fortsätter han.
Östergötland
I Östergötland står Ydre och Norrköping för den största minskningen med 4 procent, sedan kommer Motala med 2 procent. Ödeshög och Linköping landar på plus minus noll.
I Söderköping har allmännyttan ökat med 11 procent, i Mjölby och Vadstena med 4 procent. Kinda och Finspång ökar med 2 procent och Boxholm och Ödeshög med 1 procent.
Ökar i Stockholm
I en knapp tredjedel av kommunerna har antalet lägenheter varit oförändrat eller minskat. En av kommunerna som har sett den största procentuella minskningen av allmännyttan är Luleå. Mellan 2014 och 2018 har beståndet minskat med en dryg fjärdedel, från drygt 10 000 lägenheter till knappt 7 500.
I andra kommuner har allmännyttan ökat. Antalet lägenheter i Stockholm ökade med 6 procent och i Göteborg med 2 procent. Förändringen i hela landet var under samma period -0,04 procent.
Säljer till privata värdar
– Allmännyttans andel av det totala beståndet har minskat från 18 till 17 procent och motsvarande ökning syns i privat hyresrätt. En anledning till det tror jag är försäljningarna av allmännyttan som sedan 2014 nästan uteslutande har varit till privata hyresvärdar, istället för till ombildning till bostadsrättsföreningar som under förra decenniet, säger Martin Grander.