Kerstin Johansson, som nyligen gick bort, vårdades under en period i hemmet av dottern Wiwi Heggblad. Foto: SVT

Anhöriga sparar vårdmiljarder åt samhället

Uppdaterad
Publicerad

Många anhöriga vårdar idag sina närstående för att det saknas alternativ. För samhället innebär det här stora besparingar.

Wiwi Heggblad tog hand om både sin mamma och sin man – vilket i praktiken blev en förmånlig affär för Norrköpings kommun.

– Man kan ju undra hur man orkade. Men det gick ju.

#hemtillvarjepris

Wiwi Heggblad talar om den intensiva period i sitt liv då hon vårdade både sin mamma och sin demensjuke make hemma – samtidigt. Hon är en av alla de anhöriga som har lagt ner åtskilliga timmar på att ge omsorg och trygghet till sina närstående.

”Vi gör dem en tjänst”

Hennes mamma Kerstin Johansson gick nyligen bort, men under lång tid tog Wiwi och hennes bror hand om henne eftersom kommunen sa nej till en plats på särskilt boende.

– Vi sparar ju pengar åt kommunen. Vi gör dem en tjänst, men då är det som att mamma straffas för det, då får inte hon en plats på äldreboende, sa Wiwi Heggblad när SVT träffade henne första gången sommaren 2015.

Se den Guldspadebelönade dokumentären på SVT Play: Hem till varje pris

Sparar 177 miljarder – lågt räknat

Anhöriga sparar enorma summor åt samhället genom sina insatser. Närmare bestämt 177 miljarder kronor varje år. Det har forskaren Lennart Magnusson, vid Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, räknat ut.

Och då är det lågt räknat. Sedan uträkningen gjordes 2011 har de anhöriga blivit fler. Idag vet man att 20 procent av befolkningen ger någon typ av vård eller omsorg till en närstående. 

I många fall för att de saknas andra alternativ.

– Andelen särskilda boenden minskar, dagverksamhet minskar, antalet vårdplatser på sjukhus minskar. Till och med antalet som får hemtjänst minskar, samtidigt som de äldre blir fler. Och det innebär ju att någon annan måste gå in och hjälpa till, säger Lennart Magnusson.

Kan mätas i pengar

De anhörigas insatser är på många sätt ovärderliga, men de kan också mätas i kronor och ören. En plats på särskilt boende är kommunernas dyraste insats inom äldreomsorrgen.

I Norrköpings kommun kostar en plats 1873 kronor per dygn. Kostnaden krymper något efter att den äldre betalat in avgifter för mat, hyra och insatser.

I Kerstins Johanssons fall skulle en plats på äldreboende ha kostat 1610 kronor per dygn. Från det att hon fick det första avslaget till dess att hon fick en plats hann det gå 196 dagar.

Det blir totalt 315.560 kronor som kommunen alltså slapp att betala tack vare Wiwis insatser.

Tre tuffa månader

Samtidigt som Wiwi Heggblad lät mamma Kerstin flytta in i radhuset hemma i Krokek vårdade hon också sin man Pelle hemma. Kommunen hade inte sagt nej till en plats, men för Wiwi var det svårt att lämna Pelle till ett boende. 

Första gången de testade rymde han därifrån. Wiwi insåg att hon måste vänta tills Pelle kunde få en plats så nära Wiwi och bostaden som möjligt.

Det tog tre månader. Och det var riktigt tufft mot slutet.

Insats värd halv miljon

Även här sparade Wiwi in pengar åt kommunen. En demensplats är dessutom ännu dyrare än en vanlig plats på särskilt boende. Räknat på tre månader handlar det om 173.520 kronor som det skulle ha kostat kommunen att vårda Pelle på ett demensboende.

Totalt motsvarar Wiwis insatser närmare en halv miljon kronor.

”Syftet är ju inte vi ska tjäna pengar”

– Men det är ju inte syftet, invänder Eva-Britt Sjöberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Norrköping.

– Syftet är ju inte vi ska tjäna pengar. Vi ska ge det stöd som den enskilde behöver. Anhöriga gör otroliga insatser, så är det, säger hon.

 Forskaren Lennart Magnusson menar att anhöriga alltid kommer att behöva göra insatser för sina närstående.

– Och de allra flesta anhöriga vill det också. Men de behöver stöd. Och det allra bästa stödet för anhöriga är en väl fungerande äldreomsorg, säger han.

Vänt trenden

I Norrköping har kommunen efter många år nu vänt den trend som har varit med allt färre platser på äldreboende.

– Jag är väldigt glad att vi har kunnat öppna 88 nya platser under förra året. Med det har vi kunnat halvera kön, vilket gör att man har kunnat få en plats mycket fortare, säger Eva-Britt Sjöberg (KD).

Kerstin fick till slut en plats på ett äldreboende i Söderköping där hon trivdes och kände sig trygg under de 18 månader som hon bodde där.

Pelle bor numera på ett demensboende i Krokek.

Se inslaget här

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#hemtillvarjepris

Mer i ämnet