– Det kommer att bli oerhört tufft. Hör vilka klimatgenombrott Björn-Ola Linnér tror kommer ske. Foto: Lena Liljeborg / SVT

Årets klimatmöte – professorn hoppas på genombrott

Uppdaterad
Publicerad

På söndag startar det stora klimatmötet COP26 i Glasgow, där ledare från världens länder samlas för att skriva nya avtal mot klimatförändringarna.

Linköpingsprofessorn Björn-Ola Linnér förbereder sig nu för att åka dit.

– Det kommer att bli oerhört tuffa förhandlingar, säger klimatprofessor Björn-Ola Linnér på Linköpings universiet.

Det var svårt att komma överens om Parisavtalet och nu gäller det de sista knäckfrågorna för hur man verkligen ska genomföra det. Hur länders klimatplaner ska jämföras och hur man ska handla med utsläppsrätter.  

Klimat

Hör i videon ovan vilka genombrott han tror på och varför mötet av flera anledningar är viktigt.

Att få igång en bra process kring klimatfinansiering menar han är väldigt viktigt för trovärdigheten.

– Så att de fattiga, sårbara länderna känner att vi rika menar allvar och stödjer klimatomställningen globalt. Vi som har teknologin, pengarna och som historiskt har bidragit till den klimatförändring vi har. 

I och med den energikris som är i världen där länder istället ökar sitt uttag av kol tror inte Björn-Ola Linnér att det går att få igång något förbud mod kol.

– Men det skulle också var oerhört viktigt att få bort subventionerna av fossila bränslen.

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris.

Parisavtalet har, till skillnad mot exempelvis det tidigare Kyotoprotokollet, ingen tidsbegränsning. Dessutom är det det första internationella klimatavtalet som etablerar rättsligt bindande åtaganden för de deltagande staterna i form av nationellt fastställda bidrag som ska rapporteras in vart femte år. De nationella bidragen måste innehålla åtgärder för begränsade utsläpp av växthusgaser, men kan också handla om åtgärder kopplat till exempelvis klimatanpassning, klimatfinansiering, kapacitetsutbyggnad och tekniköverföring.

I det överenskomna avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig långt under 2°C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5°C. Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder. Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, och redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. I och med att Syrien ratificerade avtalet i november 2017 hade alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet.

Källa: Regeringens godkännande av klimatavtalet från Paris

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet