Laboratorium, nationellt forensiskt centrum Foto: TT

Bevis efter terrordådet undersöks i Linköping

Uppdaterad
Publicerad

Arbetet är så hemligt att medarbetarna inte ens vet vad kollegorna gör i samma mål. Nu går forensikerna på NFC i Linköping igenom materialet efter terrordådet på Drottninggatan.

Omkring tusen tips, 700 förhör och 300 beslag. Det är vad polisen offentliggjort angående vad som ingår i utredningen av lastbilsattacken i centrala Stockholm den 7 april.

Hur mycket material som skickats till Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping för analys är inget som kanslichef Liselotte Nielsen Sundberg svarar på. Men en sak säger hon:

Terrordådet i Stockholm

– Vi undersöker normalt inte själva fordonen. Det ingår i den vanliga brottsplatsundersökningen där kriminaltekniker samlar spår.

Små beståndsdelar viktiga

Liselotte Nielsen Sundberg vill inte säga något om den pågående terrorutredningen. Allt hon säger under intervjun är sådant som gäller generellt. Som att spår och föremål som hittas i fordon, och som kan tänkas utgöra någon form av bevismaterial, skickas till NFC.

– Det kan vara exempelvis fingeravtryck, något du kan ta dna från, fibrer, olika avsättningar.

LÄS MER: Det här vet vi om attacken på Drottninggatan

Alla som sett kriminalserier som CSI vet att fibrer i det här sammanhanget innebär små bitar som kan ha skavts av från kläder eller liknande.

-De sitter inte kvar så länge så hittar man väldigt mycket fibrer på en yta så kan det visa att någon rätt nyligen varit på det stället, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

Det förutsätter givetvis att man kan koppla fibrerna till ett klädesplagg, en mössa eller något annat som tillhör den misstänkte gärningsmannen.

Söker ytterligare dna

Andra exempel som kan hamna hos NFC är hjulspår, skoavtryck, kemikalier och explosiva ämnen.

– Vi tar reda på vad det är för slags explosionsämne. Om det är någon slags anordning undersöker vi hur den är gjord, om vi sett något liknande tidigare och om det finns något dna eller fingeravtryck från personen som varit med och tillverkat eller apterat, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

I vilken ordning olika material ska analyseras bestäms av polis och åklagare.

– Det vi på NFC gör tajmas med annat som pågår i ärendet, som förhör och vittnesuppgifter. Vi måste samordna hanteringen av material så att utredningen får de resultat som är viktigast just då.

Komplext och tidskrävande

Vid grova brott är det inte ovanligt att det fortsätter att komma in ytterligare material under lång tid. Prioriteringar och omprioriteringar av vad som ska göras, och i vilken ordning, sker hela tiden.

– Det kommer inte in tio material som ska analyseras och så är det klart. Det här är komplext, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

Internt på NFC har stora ärenden en så kallad generalist som koordinerar arbetet. Varje sektion har också en koordinator som har en mer övergripande koll. Vid de forensiska sektionerna inom polisens regioner finns en motsvarande roll, koordinator, som har ett uppdrag att koordinera arbetet mot brottsplats och labb.

Forensikerna på NFC som utför själva arbetet har oftast bara koll på sina delar – av sekretesskäl.

Först efteråt, när man går igenom hela ärendet för att se vad man gjorde bra och vad som kunde ha gjorts bättre, får medarbetarna se helheten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet