”Kontrollerad, övervakad, bortgift – om hedersrelaterat våld och förtryck”. Så heter den film som finns att se via polisens Youtubekanal och som är en del av en nationell skolkampanj. Bakom kampanjen står Rikspolisstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland, som har regeringens uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld.

Filmen visar bland annat en ung invandrartjej som inte får vara med på simlektioner eller gå på fest. Tjejen blir också bryskt behandlad av andra personer med invandrarbakgrund, sannolikt från Mellanöstern.

Bekräftar stereotyper

Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings Universitet, är positiv till grundtanken och syftet med filmen. Däremot är han kritisk till gestaltningen, som han menar spär på och bekräftar den stereotypa bild som finns av hedersrelaterat våld. Till exempel att det bara skulle vara män från Mellanöstern som utövar kvinnoförtryck.

– Man måste ta hänsyn till det och inte förstärka den stereotypen. Det får ett rasistiskt bakslag, säger Stefan Jonsson till Östnytt.

Han menar att filmen borde ha gjorts på ett annat sätt, inte minst med tanke på hur stark den här stereotypen är i Sverige i dag.

– Den är jättevanlig. Det här är den bilden som finns sedan Fadime. Den måste bekämpas för att den är felaktig, säger Stefan Jonsson.

Känslig fråga

Hos Rikspolisstyrelsen har man svårt att förstå kritiken, men menar att hedersrelaterat våld och förtryck är en känslig fråga och att det alltid finns en risk att generalisera.

– Vi vänder oss inte till forskare, utan till de utsatta och till skolan. Vårt uppdrag är att visa på de mänskliga fri- och -rättigheterna för barn och unga och att nå barn och unga med det här budskapet, säger Sofia Oliv på Rikspolisstyrelsen.

Kampanjen är framtagen i samband med unga som själva utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och tanken är att unga ska kunna känna igen sig.

Synliggöra problem

Juno Blom, utvecklingssamordnare på Länsstyrelsen i Östergötland, säger att det alltid handlar om en vågskål där de måste navigera rätt för att inte spela främlingsfientliga krafter i händerna.

– Det här är ett försök att prata om någonting. Om man inte synliggör det här problemet så är det också en strukturell diskriminering. Det här handlar inte om etnicitet eller religion, utan om att barn är barn och att alla barn ska ha en möjlighet att påverka sina liv och skyddas från övergrepp, säger Juno Blom.

Fotnot: Även den längre versionen av filmen finns på Youtube. Den ser du här.