Ett av de stora fallen som synliggjort brister i samhällets skyddsnät är fallet med treåriga flickan Esmeralda i Norrköping. Hon hittades död hemma hos sina biologiska föräldrar efter att ha återvänt dit efter att ha varit famiiljehemsplacerad.

Norrköpings kommun fick under hösten 2020 kraftig kritik från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för hur kommunen hanterat flickans ärende. Ivos generaldirektör Sofia Wallström beskrev hanteringen som ”ett kapitalt misslyckande från samhällets sida”.

Stark sekretess

Exakt vilka fall som ingått i urvalet för Sodcialstyrelsens dödsfallsutredningar skyddas av stark sekretess– men i utredningarna identifierades ett 30-tal brister i samhällets insatser. Det handlar till exempel om att socialtjänsten inte alltid inleder utredningar om barn trots allvarliga problem.

– Alla människor har rätt till ett tryggt liv utan våld. Det är viktigt att samhället gör sitt yttersta för att förhindra att dessa brott sker, säger Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Ofta förälder bakom brott

I somras dömdes Esmeraldas mamma till åtta års fängelse för dråp. När barn dödats är det i de flesta fall en förälder som begår brottet, enligt Socialstyrelsen.

– I de flesta fall där en förälder hade dödat ett barn fanns en oro hos exempelvis hälso- och sjukvården för familjens situation, ofta på grund av psykisk ohälsa hos föräldern, enligt Moa Mannheimer.

Utredningen visar också att många av brottsoffren och gärningspersonerna haft omfattande kontakter med olika samhällsaktörer – ofta kort tid före de aktuella brotten. Situationen var liknande i Esmeraldas fall där flickan innan sin död var i kontakt med både socialtjänsten i Norrköping och BVC.