Stäng

Öst

SMHI:s satellitbild visar hur algblomningen ser ut i Östergötland. Foto: SMHI

Efter sommarvärmen – kraftig algblomning i Östersjön

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte bara svenska sommarfirare som gillar det fina vädret och värmen – det gör även algerna som börjat blomma i Östersjön.

– Det har börjat på riktigt nu, säger Jörgen Öberg, oceanograf vid SMHI.

Enligt Jörgen Öberg är det inget ovanligt rent tidsmässigt att algblomningen nu kommit igång.

– Det har varit lugnt, stilla och varmt. Så det här är inget att förvånas över, säger han.

Men det som förvånat Jörgen Öberg är var algblomningen startat i år.

– Normalt börjar det synas längre söderut i området kring Gdansk i Polen. Där har vi nästan inte sett något alls i år. I stället verkar blomningen ha börjat kring Fårö och Gotska Sandön. Det är svårt att säga vad det beror på. Det är näringstillgången som styr, men det är något vi får titta på senare, säger han.

Enligt SMHI är det framför allt i norra halvan av det som kallas egentliga Östersjön – väster, öster och norr om Gotland liksom i Stockholms södra skärgård – som cyanobakterierna nu frodas.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ann-Turi Skjevik, oceanograf på SMHI, berättar hur du känner igen bakterierna – och när du ska se upp. Foto: SVT

Cyanobakterier:

Cyanobakterier, eller blågröna alger som de tidigare kallades, är växtplankton. De lägger sig närmast ytan och finns alltid i havet året runt, men växer till vid högtryck, särskilt när det är varmt i vattnet och vindstilla.

En av de allra vanligaste planktonarterna i Östersjön är

  • Aphanizomenon, knippvattenblom; Ser ut som mörkgröna knippen eller barr. I slutet av sin blomning flyter de upp till ytan och vattnet inne i vikarna blir tjockt och grumligt. Bildar inget gift.

Vissa arter kan bilda gift, toxiner.

  • Nodularia, katthårsalg; I slutet av sin blomning bildar den långa kedjor av celler som ser ut som rabarbersoppa. Det är främst den som kan vara giftiga för djur och barn som råkar få i sig mycket av vattnet.
  • Dolichospermum; Har gasblåsor som gör att de flyter. Uppträder ofta i kolonier som liknar nystan. Det finns i sin tur 18 arter av Dolichospermum. Bildar ibland gift.

Källa: Livet i havet (havet.nu/livet) och SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.