SVT Östnytt har i granskningen av Arbetsförmedlingen tagit fram helt nya siffror som visar att antalet handläggare med fler än 300 sökande har fördubblats de senaste två åren.

Granskningen visar också att ingen tidigare har tagit reda på hur många sökande som varje arbetsförmedlare faktiskt har.

”En viss frustration”

Arbetsförmedlaren Karin Karlsson i Norrköping träffar inte längre sina arbetssökande alls. Hon har numera ansvar för 1.100 personer.

– Det är ju en viss frustration, för både mig och de sökande som har svårt att nå mig, som vill komma i kontakt med mig. Vi försöker säga att de kan vända sig till kundmottagningen, men de förväntningar man har på Arbetsförmedlingen är ändå att man ska få ha en personlig handläggare som man ska få träffa någon gång i alla fall. Och så ser det inte ut i dag, säger Karin Karlsson.

Åtta minuter per arbetslös

För att klara av det hårda trycket har arbetsförmedlarna i Norrköping delat upp arbetet mellan sig. Karin Karlsson sköter enbart administrationen, det vill säga hon granskar bland annat de sökandes aktivitetsrapporter och fattar beslut som gäller dem.

Ändå hinner hon inte. Om man slår ut hennes arbetstid på alla sökanden blir det bara åtta minuter i månaden för varje person.

Eftersom hon också ska stå i kundmottagningen vissa tider hinner hon inte ens ögna igenom alla aktivitetsrapporter från de sökande på sin arbetstid, inte ens om hon gör det non-stop och bara ägnar tio minuter per rapport.

Hennes kollega Ylva Åsevi jobbar enbart med att träffa arbetssökande. Men hon hinner inte träffa någon enskilt utan kallar in dem i grupp. 30-40 personer samtidigt.

Få arbetssökande protesterar

Ändå skriver hon deras handlingsplaner, där det står vad de ska söka för jobb och delta i för aktiviteter. Efter gruppinformationen får de sökande köa för att lämna in ett formulär som Ylva Åsevi utgår från när hon skriver handlingsplanerna.

– Om vi inte hade delat upp arbetet mellan oss så hade vi haft 400-500 sökande var och det är omöjligt att hinna med. Därför valde man att dela upp arbetet, säger Ylva Åsevi.

Hon säger att det är förvånansvärt få arbetssökande som protesterar, men att hon ofta känner sig otillräcklig.

– Tiden räcker inte till det man skulle vilja göra, säger hon.

Regeringens prioritering

Den här situationen är en konsekvens av den prioritering som regeringen har gjort. Vissa arbetssökande ska prioriteras, till exempel nyanlända och funktionshindrade. Kvar blir en ganska stor grupp som får klara sig mycket på egen hand.

– Risken är väl att man kanske missar de som behöver extra stöd, som kanske har en svår social situation eller någon slags funktionsnedsättning som gör att de inte riktigt kan ta sig hit eller att de mår dåligt. Och det är ju de som ska få stödet, säger Karin Karlsson.

Meningslösa möten

Ett sätt är att träffa de arbetssökande i grupp. Ett annat sätt är att ha snabba möten.

Men varken de arbetssökande eller arbetsförmedlarna tycker att det ger så mycket.

– Drop in känns mest som en kontroll för Arbetsförmedlingen. Att de ska veta hur det går. Det är därför jag känner att jag inte får ut så mycket av det, säger Jelena Johansson som går till Arbetsförmedlingen i Norrköping varje vecka.