– Det viktigaste för att vi människor ska må bra är att vi har tilltro till oss själva, tilltro till andra och en framtidstro.
Det säger Margareta Kristensson, professor och ordförande för Östgötakommissionen.
Det är en grupp experter, främst forskare, som fått i uppdrag att kommun och landstingspolitiker i Östergötland att ta fram ett handlingsprogram åt politikerna för att de ska kunna skapa en jämlikare folkhälsa.
Fattiga dör tidigare
Hälsa är i dag mycket ojämnt fördelad. Man kan exempelvis se att ju fattigare du är desto sjukare och tidigare dör du.
– Det är beklämmande, orättfärdigt och orimligt, säger Margareta Kristensson.
Folkhälsoinstitutet slår fast att de flesta svenskar fått det ekonomiskt bättre efter den ekonomiska krisen på 90-talet. Men samtidigt har klyftan mellan rika och fattiga ökat.
Om man ser från mitten av 2000-talet och framåt har de rika fått det ekonomiskt mycket bättre medan de fattiga bara fått det marginellt bättre.
Fler unga dementa
I Östnytt har vi berättat om hur allt fler unga drabbas av dödlig demens. Här är genomsnittsåldern 72 år när man insjuknar mot 78 år i länet och 81 år i riket.
– Det genomsnittet betyder att vi har många betydligt yngre än 72 år när de insjuknar.
Det säger ordföranden för Sveriges geriatriker och Norrköpingsläkaren Anne Ekdahl.
Hon menar att Norrköping länge haft en sämre folkhälsa än till exempel Linköping genom att fler Norrköpingsbor insjuknar tidigt i demens och fler också lider av hjärt- och kärlsjukdomar.
Mer resurser till Norrköping
Anne Ekdahl menar att politikerna måste lägga ner mer resurser på Norrköping för att få en jämlik folkhälsa i länet. Det behövs exempelvis fler geriatriker, förebyggande skolhälsovård, och folkhälsoutbildningar i Norrköping.
– Det handlar bland annat om att lära sig hur man ska äta och motionera, säger hon.
– Men så enkelt är det inte, säger Margareta Kristensson. Det skiljer lika mycket inom Linnköping och Norrköping som mellan kommunerna när det gäller den totala folkhälsan. Det finns exempelvis gigantiska skillnader i folkhälsa mellan olika stadsdelar i båda kommunerna.
– Och vad gäller hjärt- kärlsjukdomar så är läget faktiskt värre i både Kinda och Valdemarsvik jämfört med både Linköping och Norrköping, säger hon.
Fattiga barn har dåliga tänder
Folktandvårdens kartläggning av barns tandhälsa visa att barns tänder sedan 30-talet förbättrats i hela landet, men att det är stor skillnad på fattiga och rika.
Statistiken visar till exempel att bara 1-2 procent av 6-åringarna i de rikaste familjerna i Östergötland har mer än 5 hål i tänderna medan hela 22 procent av 6-åringarna i de fattigaste familjerna har mer än 5 hål i tänderna.
– Och kartläggningen visar också att varje kommun har sina stadsdelar av fattiga barn med fler hål i tänderna. Det ser likadant ut i hela länet, Boxholm, Kinda, Ydre, Norrköping. För att få en jämlik folkhälsa måste man fördela resurser på kommundelsnivå och efter varje enskilds behov, säger Margareta Kristensson. Det handlar inte om kommuner mot kommuner.
Skolgårdar, matsalar och bemanning
– Alla politiska beslut påverkar folkhälsan, säger hon.
I sin slutrapport till politikerna som kommer först efter valet, men som Östnytt fått ta del av redan nu, kommer Östgötakommissionen bland annat att föreslå att alla kontrakt och upphandlingar ses över.
Det innebär till exempel att säkerställa att barn har möjlighet till rörelse och lek i skolan bland annat genom skolgårdar. De vill också se en god miljö för skollunch genom tydliga kriterier för skolmatsalar.
– När man ser över bemanningen på ett äldreboende måste man göra en ordentlig analys av vad minskad bemanning innebär både för personalens hälsa och de boendes hälsa. Vad kommer det att kosta i hälsokonsekvenser om man minskar bemanningen?
Krävs modiga politiker
Vår hälsa grundar sig på våra livsvillkor och då handlar det om allt från trygghet i boendeområdet till skolan, sjukvården, arbetsmiljön och fritiden.
Och inom samtliga områden kommer Östgötakommissionen med utvecklingsförslag till politikerna i Östergötlands landsting och samtliga kommuner.
– För att det ska bli verklighet måste politikern ta till sig ny kunskap inom hälsoekonomin. Landsting och kommuner behöver gå samman och satsa pengar i investeringsfonder för Folkhälsan. Kan man satsa miljarder i 20-30-årsprojekt för vägar, sjukhus och järnvägar borde man kunna göra likadant för folkhälsan, säger Margareta Kristensson. Men då krävs det modiga politiker som fattar beslut som sträcker sig långt bortom kommande mandatperiod.