Försvarsadvokat Johan Eriksson börjar med att fråga om kvinnan, som var den som fann den avlidna djurskötarens kropp och på torsdagen förhördes om sin kunskap runt vargarna och händelsen, tillbringade tid med vargarna för trivselns skull. Han nämner att besöket med vargarna oftast har beskrivit som en positiv upplevelse och frågar vidare om kvinnan var rädd för att de skulle skada henne, eller döda henne.
– Nej, jag kände inget obehag i att gå in där själv med dem, men med gäster kände jag något eftersom jag inte visste hur det skulle bli.
Pratar om offret
Vidare leder försvarsadvokaten in frågorna på den avlidna kvinnan. Han frågar om den avlidnas relation till vargarna.
– Hon hade jättebra relation till vargarna, bättre relation än vad jag hade.
Försvarsadvokaten frågar om incidenterna, om kvinnan upplever att de inträffade på grund av att vargarna var aggressiva eller nyfikna.
– Nyfikna, absolut, jag tänker att när det inte är strukturerat så har det med stress att göra för vissa individer. Man såg det specifikt på de två individerna, inte med resten av gruppen.
Gick in på hälsotillstånd
Redan tidigt i rättsprocessen har den avlidna kvinnans hälsa uppmärksammats. Försvarsadvokaten ställde även frågor om det. Enligt kvinnan hade den avlidna kollegan dagen innan olyckan pratat om att hon hade haft huvudvärk. Han frågar även om djurskötare skulle gå in i hägnen om de var sjuka, kvinnan svarar nekande.
Försvarsadvokaten ber kvinnan berätta om hennes egna funderingar kring olyckan.
– Det är jättesvårt när man inte jobbat i det och incidenter det finns det ju, däremot som sagt med XX, den relationen hon hade till djuren. Jag vet inte, jag får det inte att gå ihop att hon skulle ha gått in och att de skulle ha hoppat på henne. Det första jag tänkte på var att hon måste ha halkat för att det var blött och varför hade hon tagit av regnkläderna.
Kolmårdens försvarsadvokat tar vid
Kolmårdens försvarsadvokat Thomas Olsson frågar om relationen till vargarna och går sedan in på dominans. Han frågar hur mycket av deras besök, där de umgicks med vargarna, som gick åt till att dominera dem.
– Det är jättesvårt att säga, vi gick ju inte in i hägnet tog tag i en varg och tryckte ned dem. Det är omöjligt att säga.
Han frågar om syftet med domineringen och frågar om det kan liknas vid disciplinering. Sen går han över till den avlidnas relation till vargarna. Kvinnan berättar att hon upplevde att vargarna uppskattade den avlidna kvinnan och att de gav henne respons.
Ifrågasätter vittne
Vidare frågar försvarsadvokaten om kvinnan känner till ett av de expertvittnen som kommer att infinna sig i rätten vid ett senare tillfälle. Han nämner flera påståenden som vittnet i förundersökningen delat med sig av, bland annat att vargarna skulle ha kunnat vara rädd för den avlidna kvinnan, vilket kvinnan inte instämmer vid.
Diskussion om avstånd
Då Kolmårdens försvarsadvokat är klar följer flera frågor från olika personer i rätten. Slutligen kommer en diskussion där försvarsadvokaten pekar på att kvinnan skulle ha hört om den andra kvinnan skulle ha skrikit på hjälp från den plats där hon befann sig, något som kammaråklagare Linda Svhön bemöter med frågor som indikerar att kvinnan kunde ha varit längre bort och att det inte går att fastställa var hon befann sig vid olyckstillfället.