Foto: SVT/Sveriges radio

Indian – ett ord som är på väg ut

Uppdaterad
Publicerad

I tisdags publicerade vi ett TV-inslag och en artikel på vår webb om ett möte mellan två ”indianstammar” i Östergötland. Reaktionerna i sociala medier lät inte vänta på sig. Ordet indian visade sig vara mer värdeladdat än vad vi kunnat tro.

– Det är ett ord som är på gränsen och på väg ut. Vår rekommendation är att man ska vara sparsam med det ordet, säger Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio.

Medvetenheten kring och kunskapen om de amerikanska urinvånarna har ökat så pass mycket de senaste åren att ordets laddning och innebörd kommit att förändras.

– Vad jag förstår så kommer Svenska akademins ordlista med nya rekommendationer kring det här ordet till nästa upplaga, säger Lotta Ederth.

”Rasistisk smörja”

Vår artikel och inslag gav upphov till upprördhet och skarp kritik i sociala medier:

”SVT Nyheter Öst skäms! Skäms! Skäms! För övrigt heter det First Nations eller Native American. Att ni väljer i-ordet är lika kränkande som n-ordet. Använder ni n-ordet också? Eller är ni bara extra rasistiska mot vissa folkgrupper?”

”Att folk beter sig tanklöst är illa nog, att SVT gör ett fullkomligt okritiskt reportage är under all kritik. Pinsamt!”

”Hur i hela världen kan detta sändas av public service? Rasistisk smörja är inget jag vill betala för. Stötande på alla vis!”

”Skaffa er lite kunskap om cultural appropriation. Pinsamt.”

”Ingen mänsklig rättighet att få använda ett ord”

Det akademiska begreppet kulturell appropriering betyder ”att någon för egen vinning lägger beslag på en kultur och gör den till sin egen, men utan det djup och med avsaknad av de negativa och problematiska aspekter som är förenade med ursprunget”. (Källa: Wikipedia)

Och det är just detta våra kritiker menar, att vi på SVT Nyheter Öst och de som ägnar sig åt att leva ut sina fantasier som indianer gör oss skyldiga till kulturell appropiering.

Lotta Ederth kan till viss del hålla med om kritiken mot inslaget och artikeln.

– Jag kan tycka att ordet indian används i inslaget och texten för många gånger. Man behöver inte frossa i det.

Ordet indian har alltså kommit att förändras och laddats med nya och mer negativa värderingar.

– Man måste komma ihåg att det är ingen mänsklig rättighet att få använda ett ord. Det finns många exempel på ord som försvunnit ur språket för att de inte längre anses lämpliga att använda, säger Lotta Ederth.

Redaktionschefen ber upprörda om ursäkt

TV-inslaget och artikeln handlade om två grupper östgötar som var och en på olika platser ovetandes om varandra har levt ut sitt intresse för nordamerikanska ursprungsfolk.

– Vi lät dessa två grupper träffas och vi talade med dem om deras udda intresse, hur det kommer sig att de i vuxen ålder lever ut sin barndomsfantasi och hur de tror att andra uppfattar detta, säger Anna-Karin Thorstensson, redaktionschef och ansvarig utgivare för SVT Nyheter Öst.

Hon förklarar att östgötarna är bekanta med dessa grupper, eftersom de fått en hel del uppmärksamhet i media tidigare.

– Det vi ville förmedla nu var i första hand mötet mellan dessa människor. Att människor tagit illa vid sig, blivit sårade och upprörda är vi ledsna för och jag ber uppriktigt om ursäkt för det. De starka reaktioner vi mött har fått oss att på djupet diskutera frågor om språkval, normer och vår syn på kultur i förändring, säger Anna-Karin Thorstensson.

– Det har varit nyttigt och lärorikt för oss och det är därför vi också väljer att berätta mer om det för vår publik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.