Modellen kallas LOS – lokal samverkan mot organiserad brottslighet – och allt fler myndigheter deltar aktivt i de insatser som görs. Förutom kommunen och polisen så kan Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Räddningstjänsten och Arbetsförmedlingen finnas på plats när man gör sina tillslag eller besök.

Under våren gjordes ett fyrtiotal besök vid totalt 25 olika verksamheter. Bland annat hos bilverkstäder, biltvättar, tatueringssalonger, restauranger, kött- och livsmedelsgrossister, samt kiosker.

Dock har insatserna inte direkt lett till att några ärenden hamnat hos åklagare och sedan i domstol.

– Det handlar främst om att sprida insatserna och försvåra för de här nätverken. Det är viktigt att poängtera att det här inte ersätter det vanliga polisarbetet, utan att det snarare kompletteras med andra myndigheter och vi får en bredd i juridiken, säger Michael Lindquist, operativ koordinator hos polisen i Norrköping.

”Ett tecken på att vi lyckats störa”

En konkret framgång man ser gäller det minskade antalet svartklubbar i stan.

– Hösten 2017 hade vår underättelseverksamhet uppgifter om att det fanns mellan 12 och 20 svartklubbar i Norrköping. Nu i våras fanns det ingen information om några alls, säger Michael Lindquist.

Det kan ju vara så att de bara lyckats bli bättre på att gå under er radar?

– Absolut, men det är ju ett tecken på att vi lyckats störa dem på ett bra sätt.

Hur många kriminella nätverk är aktiva i Norrköping nu?

– Det finns några stycken. Det fungerar ju så att om ett nätverk försvinner, så dyker nästa upp för att tjäna pengar. Och i grunden handlar det om att vanligt folk är beredda att betala för en tjänst eller vara som är så uppenbart billig att det inte kan vara riktigt ok.

Hur ser framtiden för LOS-modellen ut?

– Vi jobbar på nu under hösten och funderar på hur vi utveckla det under 2020. Helt klart ligger ju den här typen av samarbeten i linje med vad man vill inom politiken, i alla fall, säger Michael Lindquist.