Anders Hansson, lektor vid Linköpings universitet.

Klimatforskaren: ”Läget är mer desperat”

Uppdaterad
Publicerad

Just nu pågår FN:s klimatmöte i Polen där det diskuteras hur man ska kunna nå de globala klimatmålen. För att nå dit måste vi förlita oss på mycket riskabel och obeprövad teknik, menar klimatforskare vid Linköpings universitet.

Det räcker inte enbart med minskade utsläpp av koldioxid för att nå FN:s klimatmål på max två graders globaluppvärmning, utan klimatpanelen IPCC:s scenarier bygger nästan uteslutande på att koldioxid också måste rensas bort från atmosfären med nya lösningar.

– Det är få som förstår vidden av den samhällsomställning vi står inför enligt klimatpanelens senaste rapport. Vi är inne i okänd terräng och måste pröva nya metoder, säger lektor Anders Hansson, som forskar i klimatpolitik och teknik vid Linköpings universitet.

Klimatkrisen

– Läget är mer desperat. Det är nu politiskt nödvändigt att väga in sådana här tekniker som inte är kommersiellt beprövade än.

Geologisk lagring av koldioxid

En av de viktigaste metoderna är CCS (Carbon Capture and Storage), så kallad geologisk lagring av koldioxid.

Enkelt beskrivet fungerar CCS så här; vid förbränning av till exempel biobränslen så ska koldioxid inte ut i atmosfären. Den avskiljs vid förbränningen och transporteras sedan bort i flytande form och för långvarig lagring i berggrunden. På det sättet skapas minusutsläpp av koldioxid i atmosfären.

Orealistiskt stora skogsodlingar

Men Anders Hanssons har invändningar. Om man väljer att använda skogen som en förnybar energikälla i större utsträckning i kombination med CCS-tekniken skulle det kräva orealistiskt stora skogsodlingar.

– Man skulle behöva odla upp en yta som motsvarar två gånger Indien. Och det skulle innebära stora konflikter med annan markanvändning såsom matproduktion och vattenförsörjning.

CCS har fungerat på andra håll

Det finns också andra forskare som tror på CCS-tekniken och att den dessutom går att finansera. En är Anders Lyngfelt vid Chalmers i Göteborg som pekar på anläggningar som finns i USA och Kanada som avskiljer koldioxid. I Norge har man lagrat koldioxid under Nordsjön i 20 år.

– Visst det har fungerat där, så det här kan vara en dellösning. Men för att få en global inverkan så att man kan nå 1,5 graders målet, eller bara två gradersmålet, så krävs 1000-tals sådana här anläggningar. Och att hitta gynnsamma lägen för det runt om i världen är den stora utmaningen, avslutar Anders Hansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet