Nu skummar det vitt kring stenarna i Lillån i Boxholms kommun i Östergötland. Men så här har det inte alltid varit.
Lars Gezelius, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Östergötland, slår ut med armarna och konstaterar:
– Det har varit ett stort motstånd. Man ville inte ge bort någonting.
Han syftar på de bolag som har vattenkraftverk i vattensystemet, bland annat det kommunala bolaget Tekniska verken i Linköping.
Gammal dom ger rätt att stänga av
Lillån klassas som ett av Östergötlands finaste vattendrag. Men under lång tid gav en gammal vattendom kraftbolagen rätt att stänga av ån och istället styra över allt vatten till sina kraftverk.
För att kunna utvinna el så leds vattnet in i en turbin, ibland via en tub som ser ut som ett långt rör. Det här kan innebära att åar helt torrläggs – om inte kraftbolagen ”spiller” vatten, det vill säga släpper förbi lite vatten till ån.
Om man ”spiller” vatten så att det forsar i ån innebär det att kraftbolagsägarna förlorar en del av produktionen – och därmed pengar. Samtidigt som djur- och växtlivet i ån kan räddas.
Men Tekniska verken och de andra kraftbolagen längs med Lillån ville inte gå miste om något vatten, trots att produktionsbortfallet enligt länsstyrelsens beräkningar inte var särskilt stort.
Lång kamp slutade i domstol
I över tio år kämpade länsstyrelsen för att få tillbaka lite vatten till ån igen. Och frågan fick till slut avgöras i domstol.
– Vi erbjöd oss när vi gick till domstolen att vi kan betala fiskvägen för en halv miljon. Men trots det ville man ändå inte släppa något vatten, säger Lars Gezelius.
Tekniska verken, som ägs av Linköpings kommun, var ett av de bolag som kämpade emot och som inte ville släppa vatten till ån.
Hade agerat annorlunda idag
– Vi kan säga så här att hade Lillån dykt upp som ett ärende i år 2016 så hade vi förmodligen inte agerat likadant som vi gjorde då, säger Ola Palmquist, driftchef vattenkraft vid Tekniska verken.
Det som ni skulle göra var att bjuda på minskad kraftproduktion. När det gällde själva byggandet och utredningen, så stod ju myndigheterna för det.
– Ja, och hade det uppstått i dag så hade vi agerat på ett annat sätt, säger Ola Palmquist.
Hundratals vattendrag med liknande problem
För att få vatten till Lillån tog det alltså över tio år. Nu återstår ytterligare 400 vattendrag som måste åtgärdas – bara i Östergötland.
Med den takten kommer det ta lång tid att nå upp till de krav på vattenkvalitet som EU har ställt upp, konstaterar vattenhandläggaren Lars Gezelius.
– Om det ska ta så här lång tid varje gång, så kommer vi aldrig att nå de här målen i tid.
Men är det inte rimligt att branschen gör motstånd?
– Nej, jag tycker att det är rimligt att kraftbolagen står för sin andel av den skada de gör. Kraftbolagen gör ju mycket vinster på att utnyttja naturen och då finns det ju en gräns för hur mycket skada man kan göra innan man måste ta hänsyn och vara med och betala, säger Lars Gezelius.