Kollage på Robin Taylor och Christina Godarve. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Minskade bidrag för att ta emot flyktingbarn

Publicerad
Sju kommuner i vårt område kommer de närmaste månaderna att stänga så kallade HVB-hem där flytkingbarn bor. Detta som ett resultat av att flyktingströmmen till Sverige har minskat. Kommunerna sätts också under hård press när bidragen från staten minskar.

Flera kommuner i Östergötland och på Gotland skär ned på sina HVB-verksamhet och på flera håll finns nu övertalig personal som anställdes då behoven var som störst under 2015.

Två av fyra boenden ska bort

Under oktober och november 2015 kom cirka fem ensamkommande pojkar i veckan till Åtvidaberg. Kommunen jobbade för högtryck med mottagandet. Snabbt anställdes ett 30-tal personer i kommunen och tre nya HVB-hem öppnades.

Under oktober och november 2015 kom cirka fem ensamkommande pojkar i veckan till Åtvidaberg. Foto: SVT

I dag är läget det motsatta. Åtvidabergs kommun ska lägga ned två av fyra HVB-hem och personalstyrkan är för stor. I och med nedläggningen har kommunen en övertalighet på mellan 12-15 anställda.

– Det innebär inte att vi per automatik säger upp personal. Vi jobbar för att hitta nya arbetsuppgifter men vi kommer att behöva minska våra utgifter annars kommer kommunen att blöda ekonomiskt, säger Robin Taylor, chef för kommunens individ- och familjeomsorg.

Färre barn väntas under 2017

HVB-hemmen avvecklas i såväl stora som små kommuner. Linköping, Motala, Mjölby och Söderköping är exempel på kommuner där de drar ned på sina platser. Orsaken är att antalet ensamkommande flyktingbarn, som kommer till Östergötland och Gotland, har minskat kraftigt under året som gått och enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet att vara fortsatt lågt även under 2017.

Statens ersättning minskar

En stor utmaning, som samtliga kommuner i Östergötland och Gotland beskriver, är att statens ersättning för flyktingbarn kommer att minska sommaren 2017. I dag får kommunerna 1900 kronor per barn och dygn från Migrationsverket. Ett belopp som kommer att ändras till 1 350 kronor för ungdomar under 18 år och till 750 kronor för de som är över 18 år.

Robin Taylor, chef för kommunens individ- och familjeomsorg i Åtvidaberg. Foto: SVT

I Åtvidaberg fyller många av de ensamkommande pojkarna snart 18 år och kommer därför att ge kommunen lägre intäkter när de nya ersättningarna träder i kraft. Kommunen jobbar nu för högtryck för att hitta billigare boendeformer än HVB-hemmen  som kostar mycket att driva.

– På ett HVB-hem har vi hög personaltäthet och kostar mycket. Vi ska istället skapa så kallade stödboenden där man lever ett eget självständigt liv i större uträckning. Det är många av killarna också redo för, med viss stöttning, säger Robin Taylor.

Finns inga lägenheter

Kommunen söker med ljus och lykta efter små lägenheter i Åtvidaberg där killarna kan bo, vilket är en svår nöt att knäcka eftersom det är bostadsbrist i kommunen.

– Det är en svår uppgift eftersom det är stor efterfrågan på just mindre lägenheter i Åtvidaberg, men gör vi inte de här förändringarna kommer kommunen att blöda ekonomiskt, säger Robin Taylor.

Flyktingungdomar kan tvingas flytta

Christina Godarve, avdelningschef för individ- och familjeomsorg på Region Gotland Foto: SVT

För de ensamkommande ungdomarna på Gotland kan konsekvensen bli att det får lämna ön om kommunen inte hittar ett stödboende. Då blir en flytt till en vanlig flyktingförläggning, ett så kallat asylboende, lösningen, men den formen av boende håller på att avvecklas på ön.

– Det blir väldigt tragiskt för dem för de måste då flytta till fastlandet och börja ny skola och det är bekymmerssamt för deras del. Det hade varit bra om det hade funnits asylbonden på Gotland, säger Christina Godarve, avdelningschef för individ- och familjeomsorg på Region Gotland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer