I webbstudien har drygt 1 000 personer från Sverige deltagit och i den har det funnits två fiktiva scenarion. Det första scenariot har handlat om invandring och kriminalitet och skickades ut under flyktingkrisen 2016 och i samma enkät fanns även frågor om en hudkräm och effekterna av den.

–Vi tror ofta att vi omvärderar våra tankesätt i ljuset av ny information. Vår forskning bekräftar att vi människor misstolkar informationen, i det här fallet om invandring, för att få den att passa vår världsbild, säger Thérese Lind, doktorand Industriell ekonomi vid Linköpings universitet.

I varje scenario fanns två delar. Den ena delen handlade om att tolka information och den andra delen visade siffror.

– De fick se två versioner, en person fick se att brottsligheten ökade och en annan fick se att den minskade, säger Thérese Lind.

Åsikter blandas med objektiv information

Personerna i studien fick även definiera sig själva som svenskar eller världsmedborgare och uppge vilket parti de hade röstat på om det hade varit val under den aktuella perioden.

Personer som röstade på M, KD och SD var bättre på att tolka statistik när den visade på ökad brottslighet till följd av flyktingmottagande. De som röstade på S, MP och V var bättre på att tolka information när den visade på minskad brottslighet till följd av flyktingmottagande.  I scenariot med hudkrämen påverkades inte förmågan att tolka statistik i samma utsträckning.

– På det individuella planet kan det vara bra att veta att det är så här människan fungerar, även man själv, säger Thérese Lind.