Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Björn och Erna Andersson berättar mer om vad samtalsgruppen i Norrköping har betytt för dem i sorgeprocessen. Foto: Tina Enström, SVT

När sonen Mikael tog sitt liv blev det tyst: ”Samtalsgruppen blev räddningen för oss”

Uppdaterad
Publicerad

När sonen Mikael tog sitt liv lämnade två poliser dödsbudet. Sedan lämnades de ensamma. Björn och Erja Andersson från Norrköping fick på egen hand söka stöd och hjälp.

– Jag tycker att anhöriga automatiskt skulle få vårdinsatser och att någon tar kontakt i hemmet, säger Björn Andersson.

Erja kunde inte sova den där natten för tio år sedan, som om hon känt på sig att något var fel. 24-åriga sonen Mikael hade mått dåligt efter en separation och nyligen fått antidepressiv medicin. Men han var en sådan person som kämpade och han hade många kompisar.

– Det är svårt att tänka sig att en sådan person försvinner på det sättet.

Efteråt fick hon skuldkänslor. Tänk om hon hade frågat honom rakt ut: Har du tankar på att ta ditt liv?

– Nu vet jag ju att det är bra att ställa frågan. Men det fanns inte i vår värld att han skulle göra så.

Fick söka hjälp själva

När poliserna lämnade dödsbudet blev det kaos i både huvudet och kroppen nästan direkt. Poliserna erbjöd sig att hämta Mikaels två bröder, men Björn och Erja fick ingen hjälp att kontakta vården. Det fick de söka rätt på själva, så småningom.

– Det man saknade var stödet från samhället och vården. Det var obefintligt för tio år sedan. Det har väl blivit några millimeter bättre idag, men inte mycket, säger Björn.

”Går aldrig över men det blir bättre”

Två år efter att Mikael dog fick Björn och Erja kontakt med föreningen Spes där alla medlemmar har mist någon som har tagit sitt liv. Föreningen ordnar aktiviteter, stödhelger, samtalsträffar och det finns också en nationell stödlinje.

I klippet berättar Björn och Erja om sorgeprocessen och vad samtalsgruppen har betytt för dem. Numera är båda samtalsledare.

Björn och Erjas råd till dig som är i en liknande situation:

Efteråt:

  • ”Sök upp samtalsgrupper via anhörigföreningen Spes. Där finns andra personer som vet vad du går igenom. Man behöver inte prata på träffarna utan kan bara lyssna och känna gemenskap.”
  • ”Det blir bättre, även om det tar lång tid. Saknaden försvinner aldrig, men de där jättedjupa svackorna håller inte i sig lika länge som förr. Och vi kan glädja oss åt de goda minnena nu.”
  • ”Bli inte rädd om du får minnesproblem. Det är vanligt att korttidsminnet inte fungerar. Många berättar att de skriver upp saker på lappar.”

Innan:

  • ”Försök få insyn i vården, även om ditt barn är över 18 år.”
  • ”Var inte rädd för att fråga en person som mår dåligt om han eller hon har tankar på att ta sitt liv. Det finns en myt att man kan väcka en björn som sover, men det stämmer inte. Frågan kan istället störa tankar på suicid.”
  • ”Om du frågar – var beredd att lyssna på svaret och våga fråga vidare.”
  • ”När man börjar med antidepressiv medicin kan man bli sämre i början så det är viktigt att man stöttar extra då. Det önskar jag att vi hade vetat.”

Föreningen Spes har samtalsgrupper på orter i hela landet.

Här kan du få stöd och information kring suicid:

  • Föreningen Spes har samtalsträffar, stödlinje, stödchatt för anhöriga. Du hittar mer information här. Stödlinjen har telefonnummer 020-18 18 00 alla dagar 19-22.
  • Föreningen MIND har en chatt för personer som har tankar på att ta sitt liv, eller har en närstående med sådana tankar. Här kan man chatta anonymt dygnet runt.
  • Du kan också ringa på självmordslinjen 90101, Föräldralinjen 020-85 20 00 och Äldrelinjen 020-22 22 33.
  • Det finns en digital utbildning för lärare och annan personal som handlar om hur man kan arbeta med elevers psykiska hälsa. Den tar cirka 60 minuter att genomföra och du hittar den gratis här.
  • Här finns länkar och chatter för ungdomar som behöver stöd.
  • Folkhälsomyndigheten samlar fakta och statistik kring suicid och den hittar du samlad här.
  • Föreningen Suicide Zero har samlat fakta och råd kring suicid, bland annat kring den suicidala processen och vad man kan säga till någon som inte mår bra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.