Begreppet nudging har förekommit sedan ungefär 2008, och kan beskrivas som att beslutsfattare använder sig av förståelse av psykologiska mekanismer för att påverka vårt beteende.

Att få folk att sluta röka är ett exempel där beslut gjort att det blivit jobbigt att fortsätta röka, genom att införa rökrutor och rökförbud på vissa platser.

Nudgar kan gå fel

– För att nudges ska kunna användas effektivt av beslutsfattare är det viktigt att förstå hur de ska utformas och varför folk tycker de är acceptabla eller inte. De nudgar som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag, säger William Hagman, blivande doktor i psykologi på LiU.

I Chile ville myndigheterna få folk att donera fler organ. Om befolkningen inte aktivt tackade nej, så skulle deras organ doneras vid deras död. Resultatet blev där omvänt: Antalet organdonationer minskade och folk skrev ut sig från donationsregistret.

– Uppfattar folk nudgen som manipulation, har den misslyckats. Mitt bidrag med avhandlingen är en modell som kan fungera som checklista när en nudge designas.

Vi måste själva vilja

Nudging är dock inte samma sak som propaganda.

– Vi måste själva ha en vilja att gå åt det håll vi nudgas. När det gäller propaganda vill makthavare påverka oss att tycka som de själva vill, säger William Hagman.

Något som påverkar om vi accepterar en nudge styrs också av målet med den: Om vi sympatiserar med tanken på en bättre miljö så accepterar vi också att börja sopsortera. Men vi måste också själva dra fördel av den. Då känns nudgen dessutom mindre inskränkande på det fria valet.

– Det har större betydelse om det finns fördelar för oss som individer, än om det bara finns fördelar för samhället.

– Ytterligare ett skäl till min forskning är att i ett demokratiskt samhället så ska beslutsfattare inte kunna manipulera människor hur som helst.