Ostlänken spås skapa 19 000 jobb

Uppdaterad
Publicerad

Bygget av höghastighetstågbanan Ostlänken antas ge totalt 19.000 jobb, det visar en ny rapport.

13 000 årsarbetare är vad som går åt till själva banbygget, enligt en tidigare rapport från Sveco. Till alla projekt runtomkring krävs ytterligare 6 000 årsarbetare under byggperioden, totalt 19 000 årsarbetare.

– Det här är en väldig möjlighet för alla företag inom bygg- och anläggning i regionen, säger Lena Lundström, regionchef för maskinentreprenörerna.

Ostlänken

2 500 maskinförare fattas

– Företagen som kan utföra jobben finns, men inte de anställda, fortsätter hon. Det fattas 2 500 maskinförare under perioden.

Det krävs enligt den tilläggsrapport som Sveco presenterade idag att antalet yrkesarbetare inom bygg- och anläggning ökar med i snitt 10 procent jämfört med det antal som finns idag.

– Med tanke på att arbetslösheten idag ligger runt 7-8 procent förstår man att det handlar om en jättesatsning, säger en av utredarna, Henrik Robertsson, nationalekonom på Sweco.

Flera bristyrken

Det är inte bara bristen på maskinförare som är ett problem. Betongarbetare och takläggare är två andra bristyrken inför jätteprojektet Ostlänken. Samtidigt måste projektet konkurrera med en rad andra stora byggprojekt i landet som kommer att pågå samtidigt, bland annat tunnelbanebygget i Stockholm och västra länken i Göteborg.

Ostlänken och liknande stora projekt kommer alltså att ställa stora krav på det svenska utbildningssystemets förmåga att locka fler ungdomar till yrkesutbildningar.

– Det kommer inte att räcka med bara skolan, säger Lena Lundström. Också företagen måste hjälpa till om det här ska gå.

”Det kan bli arbetskraftbrist”

– Det kan bli arbetskraftsbrist, säger Henrik Robertsson. Det är därför vi tycker att Sörmland och Östergötland ska samarbeta, så man inte drar i samma arbetskraft samtidigt.

Samtidigt slänger facket in en brasklapp och påpekar att det behövs tydliga avtal för underentreprenörer i projektet.

– Vår bransch har fortfarande en väldigt hög dödlighet, säger Conny Delerud, ombud på byggnads öst.

Många yrkesutbildningar är dyra – både för samhället och företagen. Maskinförarutbildning är ett exempel. En maskin kostar kanske två miljoner kronor – en stor investering för de flesta företag som oftast bara har 5-10 anställda. Men ska man ha lärlingar är det ett måste, samtidigt som det tar några år innan lärlingen är en fullgod yrkesarbetare.

Också för skolvärlden är maskinförarutbildning en tung ekonomisk post som idag är begränsad.

”En utmaning att klara detta”

– Det blir en utmaning att klara detta, säger Lena Lundström både för skolan och företagen.

Hur stor andel utländska entreprenörer som kommer att krävas hänger delvis på det svenska utbildningssystemet. Men det handlar också om konkurrens i upphandlingarna, där de stora elefanterna på marknaden, svenska som utländska, oftast har en fördel.

– Regionala företag måste gå samman och samarbeta för att kunna lägga anbud som kan ta hem order, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på östsvenska handelskammaren.

12 miljarder kronor i investering

Kringprojekten i Östergötland och Sörmland med ett antal nya resecentrum, nya vägar och broar, bostäder, eventuell utbyggnad av Skavsta och mycket annat står för 6 000 av de totalt 19 000 årsarbetena och knappt 12 miljarder kronor i investeringar enligt rapporten.

En del av dem kommer att fortsätta efter 2028 då ostlänken ska stå färdig. Det finns dessutom en planerad fortsättning till Göteborg på ostlänken.

– Det är många år till 2028 och det tar inte slut där, säger Henrik Robertsson. Det ser ljust ut för regionen i framtiden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ostlänken

Mer i ämnet