Boken baserad på drygt 200 intervjuer med både spanienpensionärer och personer som på olika sätt jobbar med dem. Hemlöshet, ohälsa och rädsla för döden i ett främmande land, det är innehållet i några av berättelserna i boken om svenska pensionärer som utvandrat till Spanien.

– Jag ville se bortom fördomarna. Vilka är dessa människor? Jag ville också placera in dem i en diskussion om integration och migration, ämnen som är aktuella, säger Anna Gavanas, docent i genusvetenskap och doktor i socialantropologi vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

”Inför döden är du svensk”

Anna Gavanas konstaterar att bara exceptionellt välbärgade eller exceptionellt integrerade Spanienpensionärer, det vill säga de som talar flytande spanska, har spansktalande anhöriga, sociala nätverk samt förmåga att navigera det spanska systemet, har möjlighet att åldras och dö värdigt i Spanien. För andra kan det vara mycket svårt.

– En del saknar både sociala och privata försäkringar, har inte råd att åka tillbaka till Sverige, är socialt isolerade, eller saknar anhöriga. Är man dessutom sjuk i exempelvis demens eller Alzheimers blir det riktigt svårt. Jag har stött på exempel där personer hittats avlidna av en hyresvärd, säger Anna Gavanas, i ett pressmeddelande.

Kosmopolit eller invandrare?

I migrationens tidsålder ges olika typer av migranter olika värden. Spanienpensionärerna ses, både av sig själva och av det spanska samhället, som en mer önskvärd typ av migrant.

– Vi svenskar ser oss inte som migranter, utan som kosmopoliter. Varför ses inte en svensk som invandrare när den bor i ett annat land? Invandrarskapet tenderar att förknippas med mindre privilegierade grupper, säger Anna Gavanas, i ett pressmeddelande.

Boken bygger på ett fyraårigt forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet och Forte.