Just nu pågår ett forskningsprojekt i Norrköping som går ut på att ta reda på vad personer med demenssjukdom har för erfarenheter. Elzana Odzalovic och Agneta Kullberg är två av dem som jobbar i forskarlaget. Foto: SVT

”Personer med demens ska kunna delta i samhället”

Uppdaterad
Publicerad

Just nu pågår ett stort forskningsprojekt som går ut på att utveckla ”Norrköpingsmodellen”. En metod för att ta vara på erfarenheterna från personer som själva har en demenssjukdom. Många har fortfarande jobb, bil och ett aktivt liv – men hur fungerar samhället för dem?

Det kommer att finnas dubbelt så många personer med demenssjukdom om 20-25 år. Forskarna beskriver det som en stor folkhälsofråga, som inte är tillräckligt synliggjord i Sverige.

– Det finns många expertgrupper och rekommendationer kring demenssjukdom. Men det finns väldigt lite samlad erfarenhet av dem som lever med en demenssjukdom, säger Agneta Kullberg som är universitetslektor vid Linköpings universitet.

De flesta bor hemma

Kanske för att det finns en stereotyp som handlar om att personer med demens ska vara gamla och bo på demensboende? Men det gäller i praktiken bara 20 procent.

– De allra flesta bor hemma. Många är yngre än 65 år och lever ett aktivt liv, med jobb, bil och fritid, säger Agneta Kullberg.

Agneta Kullberg är universitetslektor på Linköpings universitet. Foto: SVT

Hon arbetar just nu med ett stort forskningsprojekt som är en del av ett internationellt forskningsprojekt.

Ett samhälle anpassat för demenssjukdom

– Vi har gjort intervjuer med personer med demenssjukdom och syftet är att tillvara ta personernas egna erfarenheter, säger Elzana Odzakovic, som är doktorand vid Linköpings universitet.

Elzana Odzakovic är doktorand vid Linköpings universitet. Foto: SVT

Målet är att skapa ett demensvänligt samhälle, alltså ett samhälle som är anpassat till personer med kognitiva svårigheter. Det kan till exempel handla om att man uppfattar sinnesintryck på ett annat sätt. Eller att hjärnan har svårt att sortera, att orientera sig eller att göra snabba val.

Det handlar om att öka kunskapen

– Om man har en grav synnedsättning eller är blind så kräver ju inte omgivningen att man helt plötsligt ska se eller klara sig själv utan man får man ju stöd på olika sätt. Man måste ju tänka på samma sätt när man har demenssjukdom, säger Ingrid Hellström, biträdande professor vid Linköpings universitet.

Ingrid Hellström, biträdande professor vid Linköpings universitet Foto: SVT

Det kan handla om hur gatuskyltarna ser ut. Hur man planerar nya stadsdelar. Hur kollektivtrafiken är utformad. Eller man utformar en livsmedelsbutik. Men framför allt handlar det om att öka kunskapen om det här – och förändra synen på personer med demenssjukdom.

– Man är fortfarande en person och en människa som vill delta i samhället, säger Ingrid Hellström.

Fakta: Demenssjukdomar

Visa
  • Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador.
  • Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för 60–70 procent av samtliga fall.
  • Vaskulär demens och frontotemporal demens är andra vanliga demenssjukdomar.
  • Även alkoholmissbruk, B12-brist och en rad andra sjukdomstillstånd kan i en del fall leda till demens.

Källa: Svenskt Demenscentrum

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer