Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven, menar psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl, en av forskarna bakom studien som nu publicerats.

– Det finns inte mycket stöd för antagandet att det går att kompensera höga krav med att de anställda har goda möjligheter att bestämma över sitt arbete eller har ett gott socialt stöd där. Vår studie bekräftar att det är något av en bekväm myt, säger hon.

– Psykisk ohälsa är idag den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Vår studie pekar på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Enkätsvar från 1700 personer

Studien har gjorts i samarbete med forskare i Kanada där man analyserat enkätsvar från 1700 personer inom sju olika organisationer med arbeten som sjuksköterskor, äldreomsorgspersonal och tjänstemän. Personerna i studien har fått svara hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd, samt frågor om symtom på utmattning.

– Det handlar alltså om anställda med vitt skilda villkor, inkomst och utbildningsnivåer, vilket är en styrka i vår studie, säger Christian Ståhl.

”Ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren”

Arbetsgivare använder gärna enkäter och medarbetarsamtal för att få reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation. Ofta antas det att höga krav och ett högt arbetstempo i sig skulle vara något motiverande.

– Att öka kraven utgör en stor risk för utbrändhet och är inte nödvändigt för att medarbetare ska känna sig motiverade och tycka om sitt arbete, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat, menar forskarna.

– Ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser.